onsdag 29 september 2010
kkkkkkk
Mår bättre nu iaf. Jag och min man har en idé och min syster har hälsat på fast jag grät mest iofs... Stackars henne...
Ledsen
Känns så jobbigt att jag antagligen aldrig kommer att få tag på en egen lägenhet. Har flyttat tolv gånger i mitt liv och det är ett helvete varje gång. Hinner inte ens börja känna mig hemma. Det känns alltid bara som att jag ska ut, ut, ut. Inget är någonsin MITT och ändå har jag haft förstahandskontrakt de flesta gångerna. Nu är min ekonomiska situation värre än någonsin dessutom, så stor chans att få något... Vill inte flytta.
Gud vad jag önskar att de bara kunde reparera mig så jag skulle kunna ha ett vanligt liv. Jag hatar att vara sjuk. Jag hatar att inte ens våga ha på mig trosor för att det tar för länge att ta av sig när jag ska på toaletten.
Mår verkligen skit nu. Riktigt jävla skit.
Fyllt i avföringsprover idag. Kul att börja dagen med att kladda bajs.
MEN jag är väldigt övertygad om att jag gjort rätt väl att inte bo ihop med min sambo och hans barn längre ändå med tanke på att jag igår fick veta att barnets andra familj vill att vi ska slänga om precis alla dagar och allt vi kommit överens om för att det passar dem bättre. Och orkar inte ens bli irriterad längre över att aldrig kunna planera mitt eget liv pga vad något par jag inte känner har lust med. Ska bli så förbannat skönt att komma ifrån den inkonsekventa och upp-och-ner-vända skiten det är att vara tillsammans med någon som är bunden till en annan kvinna resten av livet. Ska bli skönt att ha ett eget HEM att bestämma över någon dag i framtiden. Ska bli skönt att kunna höra flickans namn utan en efterföljande klump i magen eftersom jag alltid tänker "Vad är det nu då som inte kan hållas som bestämt?", att alltid få sitt liv och sina planer omkullkastade och man alltid ska svälja allt för att man inte har biologiska band. De får så fort jag har ett nytt hem leva hur de vill. Jag vill bara inte vara med längre. Jag vill vara fri. Jag vill kunna se framemot att träffa flickan och inte vara rädd hela tiden för att mitt liv ska omkullkastas pga något hennes andra familj plötsligt bestämt.
Orkar inte kämpa mer. Jag har gett allt för att det ska funka. Finns inget kvar längre.
Gud vad jag önskar att de bara kunde reparera mig så jag skulle kunna ha ett vanligt liv. Jag hatar att vara sjuk. Jag hatar att inte ens våga ha på mig trosor för att det tar för länge att ta av sig när jag ska på toaletten.
Mår verkligen skit nu. Riktigt jävla skit.
Fyllt i avföringsprover idag. Kul att börja dagen med att kladda bajs.
MEN jag är väldigt övertygad om att jag gjort rätt väl att inte bo ihop med min sambo och hans barn längre ändå med tanke på att jag igår fick veta att barnets andra familj vill att vi ska slänga om precis alla dagar och allt vi kommit överens om för att det passar dem bättre. Och orkar inte ens bli irriterad längre över att aldrig kunna planera mitt eget liv pga vad något par jag inte känner har lust med. Ska bli så förbannat skönt att komma ifrån den inkonsekventa och upp-och-ner-vända skiten det är att vara tillsammans med någon som är bunden till en annan kvinna resten av livet. Ska bli skönt att ha ett eget HEM att bestämma över någon dag i framtiden. Ska bli skönt att kunna höra flickans namn utan en efterföljande klump i magen eftersom jag alltid tänker "Vad är det nu då som inte kan hållas som bestämt?", att alltid få sitt liv och sina planer omkullkastade och man alltid ska svälja allt för att man inte har biologiska band. De får så fort jag har ett nytt hem leva hur de vill. Jag vill bara inte vara med längre. Jag vill vara fri. Jag vill kunna se framemot att träffa flickan och inte vara rädd hela tiden för att mitt liv ska omkullkastas pga något hennes andra familj plötsligt bestämt.
Orkar inte kämpa mer. Jag har gett allt för att det ska funka. Finns inget kvar längre.
tisdag 28 september 2010
Utredningsmöte
Ska på första besöket för infertilitetsutredning i oktober. Med tanke på min hälsa just nu så är det inte direkt någon brådska, men man får tänka lite framåt och har köat sedan maj. Ett års försök måste man ju ha bakom sig redan för att få köa, så det är inget man struntar i när man får tid. Alla dessa saker tar ju tid. Så de som läser min blogg här som gärna känner att de vill påpeka att jag inte ska skaffa unge när jag mår som jag gör, så vill jag gärna säga att jag VET OM DET, men att jag gärna vill utreda min infertilitet oavsett om vi vill skaffa barn just nu eller om två år.
måndag 27 september 2010
Ny läkartid.
Ny läkartid imorgon på eftermiddagen. Är mest nervös för att hundarna ska vara ensamma i en timme eller nåt, men det gick bra idag när vi tränade dem. Tog min Concerta idag och fick direkt en släng av migrän och blev sedan förvirrad. Den kanske inte funkar för mig plötsligt. Har inte sovit mer än 2 h förra natten men känner att jag måste ut med hundarna igen innan jag kan slappna av och somna. Var ute med dem runt 21 så måste nog.
Borde försöka gå ner ca fem kilo nu. Börjat fetta på mig igen. Är på gränsen till övervikt hela tiden, men är för LAT.
Borde försöka gå ner ca fem kilo nu. Börjat fetta på mig igen. Är på gränsen till övervikt hela tiden, men är för LAT.
söndag 26 september 2010
Magproblem och sorgsna tankar om feminismen jag inte tillhör längre
De nekade mig undersökning när jag frågade om varför jag inget fått höra. Varken hon som skickade remissen eller de som tog emot remissen har träffat mig och ändå kan de bedöma att det inte är någon fara med mig. Läkaren som bad remissen skickas sa att jag absolut inte kan gå med det här länge till och tror hon har rätt.
Har fått tid hos privatläkare på måndag. Något måste någon göra. Orkar inte ha ont längre.
Min vila upp mig weekend i syrrans gamla lägenhet gick bra. Var bara ute med hundarna, var på affären två gånger, en kompis hälsade på och hjälpte mig köra grejer dit. Så har jag tittat på 17 avsnitt av Monk, tror jag att det var. Alltså vet att det var Monk, men menade antal avsnitt.
När jag åkte tillbaka till mannen jag älskar ikväll så var det på spårvagnen en finsk onykter änkeman som tyckte att jag var så vacker och han verkade mena att jag skulle följa med honom till Oulu eller Torneå och bosätta mig där med honom. Det var bara roligt att han tyckte om mig så mycket. Han var inte otäck som de flesta onyktra människor.
Det känns lite osäkert att resa sent med två små hundar på spårvagnen. En gång sparkade ett fyllo min hund. Vill inte bo här.
En helt annan sak. Jag förstår mig verkligen inte på feminister. Känns ibland som att jag förlorat en del kompisar för att jag tycker så men jag kan inte hjälpa att jag tycker mig ha insett att feminismen är ett självbedrägeri. Men man måste nog ha varit jag ganska länge för att känna samma sak som övertygad feminist. Jag har blivit riktigt illa behandlad av en del män, men männen har ställt upp för mig på ett sätt som inga kvinnor har. Jag har alltid fått höra att allt varit mitt eget fel av kvinnorna, medan männen försvarat mig, sagt att det spelar ingen roll vad jag sagt innan, gjort innan, sett ut, man behandlar ingen på det sättet. kvinnorna brukar oftast tycka att jag bara får skylla mig själv. Och visst är jag korkad, men jag tycker inte att man ska få skada korkade människor heller.
Så många kvinnor är så hatiska och det är så onödigt. Vi är alla människor.
Men hörde en rolig konversation om feminism på spårvagnen härom månaden någon gång:
Blond ca 20 tjej 1: Alltså jag förstår mig inte på feminister. De bara letar massa olikheter och överdriver. Inte alla men en del. De hittar genustänk i minsta lilla sak och sedan är det krig. Ska man hålla på så så får man ju attackera allt i samhället!
Blond ca 20 tjej 2: Ja, men det är ju det vi gör!
Äh vet inte. Tyckte att det var roligt:=)
Och jag hatar verkligen inte feminister. Har läst flera terminer genusvetenskap på universitet, varit väldigt insatt feminist själv, men insåg för ca 1,5 år sedan att det inte stämde, inte för mig. Kanske är ni andra kvinnor så mycket starkare och klarar er själva, jättebra, men det stämmer inte för alla, så slå inte på dem som är svaga. Hat ger ingenting.
Och naturligtvis gäller inte detta ALLA feminister, men den jag ser vara vanligast i Sverige.
Tänker inte diskutera det heller, för ni kommer aldrig att förstå att en "upplyst" plötsligt slocknar.
Har fått tid hos privatläkare på måndag. Något måste någon göra. Orkar inte ha ont längre.
Min vila upp mig weekend i syrrans gamla lägenhet gick bra. Var bara ute med hundarna, var på affären två gånger, en kompis hälsade på och hjälpte mig köra grejer dit. Så har jag tittat på 17 avsnitt av Monk, tror jag att det var. Alltså vet att det var Monk, men menade antal avsnitt.
När jag åkte tillbaka till mannen jag älskar ikväll så var det på spårvagnen en finsk onykter änkeman som tyckte att jag var så vacker och han verkade mena att jag skulle följa med honom till Oulu eller Torneå och bosätta mig där med honom. Det var bara roligt att han tyckte om mig så mycket. Han var inte otäck som de flesta onyktra människor.
Det känns lite osäkert att resa sent med två små hundar på spårvagnen. En gång sparkade ett fyllo min hund. Vill inte bo här.
En helt annan sak. Jag förstår mig verkligen inte på feminister. Känns ibland som att jag förlorat en del kompisar för att jag tycker så men jag kan inte hjälpa att jag tycker mig ha insett att feminismen är ett självbedrägeri. Men man måste nog ha varit jag ganska länge för att känna samma sak som övertygad feminist. Jag har blivit riktigt illa behandlad av en del män, men männen har ställt upp för mig på ett sätt som inga kvinnor har. Jag har alltid fått höra att allt varit mitt eget fel av kvinnorna, medan männen försvarat mig, sagt att det spelar ingen roll vad jag sagt innan, gjort innan, sett ut, man behandlar ingen på det sättet. kvinnorna brukar oftast tycka att jag bara får skylla mig själv. Och visst är jag korkad, men jag tycker inte att man ska få skada korkade människor heller.
Så många kvinnor är så hatiska och det är så onödigt. Vi är alla människor.
Men hörde en rolig konversation om feminism på spårvagnen härom månaden någon gång:
Blond ca 20 tjej 1: Alltså jag förstår mig inte på feminister. De bara letar massa olikheter och överdriver. Inte alla men en del. De hittar genustänk i minsta lilla sak och sedan är det krig. Ska man hålla på så så får man ju attackera allt i samhället!
Blond ca 20 tjej 2: Ja, men det är ju det vi gör!
Äh vet inte. Tyckte att det var roligt:=)
Och jag hatar verkligen inte feminister. Har läst flera terminer genusvetenskap på universitet, varit väldigt insatt feminist själv, men insåg för ca 1,5 år sedan att det inte stämde, inte för mig. Kanske är ni andra kvinnor så mycket starkare och klarar er själva, jättebra, men det stämmer inte för alla, så slå inte på dem som är svaga. Hat ger ingenting.
Och naturligtvis gäller inte detta ALLA feminister, men den jag ser vara vanligast i Sverige.
Tänker inte diskutera det heller, för ni kommer aldrig att förstå att en "upplyst" plötsligt slocknar.
torsdag 23 september 2010
Att vara fördömande pga utseendefixering är illa oavsett vad man tycker är snyggt
Har tänkt lite på en sak. Har läst och hört många gånger hur arga folk blir över att en del har utseendeideal som kvinnan (Pamela Anderson) här ovan brukar se ut i tidningar. Det klagas som fan om HUR kan man vara så utseendefixerad, hur kan man vara ett så dåligt ideal för sina barn (där handlade det inte om just Pam utan folk med liknande utseende), hur kan man sjunka så lågt och vara så utseendefixerad att man vill se ut som en Barbiedocka osv. En kvinna skrev i sin feministiska blogg om att hon mår illa av att se på Hollywoodfilmer för att alla ser ut som plastdockor.
Men ärligt talat, vem är då mest utseendefixerad? Är det inte väldigt utseendefixerat att inte ens kunna se på en film för att man stör sig på en skådespelares utseende, att man inte kan bortse ifrån det? Är det inte väldigt utseendefixerat att inte kunna ta till sig vad en kvinna säger pga hur hon ser ut?
DET tycker jag är sämre ideal för barn än om man har stora bröst eller inte. Man ska väl ändå kunna titta på en film som man annars tycker är bra oavsett hur skådespelaren ser ut? Hur kan man störa sig såpass på någon annans utseende att man mår illa för att det inte motsvarar ens egna ideal?
Det är hemskt ytligt.
En gång var jag på en fest, pratade med en rätt snygg kille och då kommer en "ful och tjock" tjej in på festen varpå han får en äcklad min och säger: "usch vem fan drog in det där?" Jag undrade då om han kände henne och inte gillade henne när han reagerade så, men nej, han sa bara så pga hennes utseende! Gick inte att prata med honom efter det. Avskum, tänkte jag, fy fan vilken inställning till folk.
Men ärligt talat, att ha en inställning att någons utseende får en att må illa, då är man jävligt utseendefixerad oavsett om det är sk silikonbimbos eller feta finniga personer man tycker är fula. Utseendefixering på den nivån är alltid oattraktivt.
Uppvilningsplaner
Idag har jag och min älskling (och vovvarna) varit och lämnat av lite grejer (bädd, kökssaker, hundsaker mm) i min systers gamla lägenhet så jag kan vila där i helgen om det behövs. Kommer oavsett att åka dit imorgon kväll när sambons barn och jag lekt med hundarna ett tag eftersom jag helt enkelt VET att jag kan börja må dåligt och vågar inte riskera ett riktigt ras när dottern är här. Han ont konstant och blir mer stressad av alla slags ljud, snabba rörelser mm.
Ska ta det lugnt, äta nyttigt, ta små promenader med vovvarna, sova sova sova och titta på min favoritserie (en av dem) Monk som jag har på datorn. Kommer inte att ha internet så ska bara ta med datorn för att titta på dvd osv.
Skulle behöva få med mig ett litet bord så jag kan lägga upp datorn på det. Valpen har inte förstått att datorn är ett ställe hon inte ska sova på. Måste också fixa glödlampor.
Saker att ta med fortfarande:
Mobil+laddare
Lite kläder (ombyte för två dagar)
Lite mat
Kastrull
Bryggare+filter
Litet bord
Nintendo DS och spel
Datorn
Te, tesil, honung
Dvd-filmer
Böcker eller serier
Mediciner
Känns lite jobbigt att dra sig undan de man älskar såhär, men tur som är så är vi inte det minsta arga på varandra, det är bara för att jag är sjuk och det FÅR bara inte bli värre. Synd att jag inte kunde ta över systers lägenhet helt. Den är ju jättefin och nära.
Annat jag måste göra är att vara på Apoteket för att köpa avmaskningsmedel till valpen och fler magsårstabletter plus hämta ut min Concerta så läkarkåren inte tror att jag struntar i dem.
Ska ta det lugnt, äta nyttigt, ta små promenader med vovvarna, sova sova sova och titta på min favoritserie (en av dem) Monk som jag har på datorn. Kommer inte att ha internet så ska bara ta med datorn för att titta på dvd osv.
Skulle behöva få med mig ett litet bord så jag kan lägga upp datorn på det. Valpen har inte förstått att datorn är ett ställe hon inte ska sova på. Måste också fixa glödlampor.
Saker att ta med fortfarande:
Mobil+laddare
Lite kläder (ombyte för två dagar)
Lite mat
Kastrull
Bryggare+filter
Litet bord
Nintendo DS och spel
Datorn
Te, tesil, honung
Dvd-filmer
Böcker eller serier
Mediciner
Känns lite jobbigt att dra sig undan de man älskar såhär, men tur som är så är vi inte det minsta arga på varandra, det är bara för att jag är sjuk och det FÅR bara inte bli värre. Synd att jag inte kunde ta över systers lägenhet helt. Den är ju jättefin och nära.
Annat jag måste göra är att vara på Apoteket för att köpa avmaskningsmedel till valpen och fler magsårstabletter plus hämta ut min Concerta så läkarkåren inte tror att jag struntar i dem.
onsdag 22 september 2010
Nödlägenhet
Ska ha en nödlägenhet hos min älskade syster när smärtorna blir för svåra. Hon har sin lägenhet stående tom ett kort tag och jag och vovvarna får rymma dit och vila om jag börjar få attacker när barnet är här. Jag vill verkligen inte att hon ska hela tiden känna att jag är sjuk och hon inte får leka eller vara orolig för mitt humör. Får sådan jävla ångest över det, men jag har så ONT när det blir som värst. Vet inte vad jag ska göra.
Hoppas att jag snart får min undersökning. Vill inte vara sjuk med.
tack älskade syster.
Hoppas att jag snart får min undersökning. Vill inte vara sjuk med.
tack älskade syster.
tisdag 21 september 2010
...
Det är väldigt tråkigt när det är så svårt för dem som är närmast att ge en andra chans. Jag gråter så många tårar pga dig.
måndag 20 september 2010
Magsåret
Magsåret är riktigt illa. Letar lägenheter som en idiot. Måste få vila tills jag blir undersökt/opererad. Önskar verkligen att jag hade familj i närheten. Andra kan sticka hem till mamma när de mår dåligt och är stressade. Jag har inga sådana möjligheter. Känns så hemskt pressande. Skulle vara så skönt om jag åtminstone kunde få vård för det här någon gång. Jag har så ont.
Vill inte
Magsåret är tillbaka med besked så jag och sambon kommer nog att bli tvungna att separera eftersom hans familjeförhållanden är alldeles för stressande för mig. Det är väldigt hemskt att göra det. För djävligt. Särskilt eftersom jag inte ens har jobb, bidrag osv nu och det är sjukt stressande. Vi skulle bo ihop och vara lyckliga men när delad vårdnad och att styra livet efter någon annans ex tar sönder magen på mig så jag skiter blod och skriker av smärta vecka ut och vecka in, ja då ger jag upp.
Vi ska så fort som möjligt försöka hitta en lägenhet eller annat boende till mig i närheten/lite utanför stan så jag får vila, undersökas, opereras och bli frisk och så vi kan koncentrera oss på vårt förhållande och inte bara stressa upp oss. Jag älskar både honom och hans dotter mest av allt, men det här går inte längre. Borde aldrig ha blivit ihop med någon som har barn. Jag förstod inte vad det innebär att styra sitt liv efter en annan familj hela tiden. Trodde att det skulle vara barnet endast som var issue liksom, men nej. Vill bo själv med mina hundar.
Det känns för djävligt. Jag är ett svin. Jag vet, men jag fixar det inte längre. Jag kommer att dö om mitt magsår fortsätter slitas upp gång på gång.
Hoppas att jag hittar någonstans att bo fort som fan. Annars måste jag flytta hem till mamma och pappa och det vill jag inte eftersom jag itne vill lämna dem. Min man och hans dotter är min FAMILJ! Det skulle vara det vidrigaste jag gjort isåfall. Vill bara bli frisk. Min kropp fixar inte mer.
Vi ska så fort som möjligt försöka hitta en lägenhet eller annat boende till mig i närheten/lite utanför stan så jag får vila, undersökas, opereras och bli frisk och så vi kan koncentrera oss på vårt förhållande och inte bara stressa upp oss. Jag älskar både honom och hans dotter mest av allt, men det här går inte längre. Borde aldrig ha blivit ihop med någon som har barn. Jag förstod inte vad det innebär att styra sitt liv efter en annan familj hela tiden. Trodde att det skulle vara barnet endast som var issue liksom, men nej. Vill bo själv med mina hundar.
Det känns för djävligt. Jag är ett svin. Jag vet, men jag fixar det inte längre. Jag kommer att dö om mitt magsår fortsätter slitas upp gång på gång.
Hoppas att jag hittar någonstans att bo fort som fan. Annars måste jag flytta hem till mamma och pappa och det vill jag inte eftersom jag itne vill lämna dem. Min man och hans dotter är min FAMILJ! Det skulle vara det vidrigaste jag gjort isåfall. Vill bara bli frisk. Min kropp fixar inte mer.
Valet... Lugna ner er!
När det gäller valet så jag röstade inte på de blå (röstade för morsan haha) men jag är inte det minsta förvånad över att resultatet blev exakt som det blev.
Alla verkar så hemskt aggressiva också. Att kalla SD för nazister osv är ju bara konstig. Läs deras partiprogram och sedan en bok om judeutrotningen eller något.
Ta det lugnt folk. Man behöver inte måla fan på väggen hela tiden. De kommer knappast att slänga ut alla invandrare på egen hand. Tror knappt att de kommer att märkas.
Ni skulle ha röstat smart så hade de ersatts av KD, eller?
Folk är läskigt aggressiva i valtider. Tack Gud att det är över.
Alla verkar så hemskt aggressiva också. Att kalla SD för nazister osv är ju bara konstig. Läs deras partiprogram och sedan en bok om judeutrotningen eller något.
Ta det lugnt folk. Man behöver inte måla fan på väggen hela tiden. De kommer knappast att slänga ut alla invandrare på egen hand. Tror knappt att de kommer att märkas.
Ni skulle ha röstat smart så hade de ersatts av KD, eller?
Folk är läskigt aggressiva i valtider. Tack Gud att det är över.
onsdag 15 september 2010
Älskade hundar!
Min hund har fått en kompis! Vi har varit och hämtat en liten blandisvalp! Hon är sötast av alla tikvalpar i världen!
Vi har faktiskt planerat valp i över ett år, för att få en kompis till min hund, men beslutet om henne togs fort när vi fick det glada beskedet att vi kunde hämta henne! Nu ligger jag omringad av mina älskade hundar. Mina hundar som är min familj, min älskade hundfamilj.
Även om jag inte skulle få ett barn så har jag alltid mina älskade hundar och de är min familj, MIN, och de älskar mig och jag älskar dem. Jag vet att det inte är samma som att ha barn. Det är att ha HUND, men jag älskar verkligen min hund och snart kommer jag att ha lärt känna det här lilla yrvädret lika bra!
KÄRLEK och kärlek till min man som tyckte att vi skulle ha henne!
måndag 13 september 2010
Roligt!
Imorgon ska jag få min "födelsedagspresent". Har varit väldigt hemlighetsfull om detta men det har planerats ett långt tag!
(Ej en bebis, den vill ju inte bo i mig)
Nu ska jag ut med voffsen! Mer om detta senare!
(Ej en bebis, den vill ju inte bo i mig)
Nu ska jag ut med voffsen! Mer om detta senare!
söndag 12 september 2010
En stackars man.
Jag började nästan gråta när jag läste det här. Alla kvinnor pratar alltid om hur rätt det är att neka sin man sex, men läs detta från en tråd jag läste om en man som blivit nekad sex av sin fru i snart 8 år:
Men problemet är ju egentligen att hon inte erkänner det här som något problem! Och ju allvarligare jag talar om för henne att jag anser detta vara, desto löjligare tycker hon att jag är!! Hon tycker att JAG borde prata med någon som kan tala om för mig att "småbarnsföräldrar har minsann inte sex" (typ)... Hon påstår att i princip alla småbarnsföräldrar på FL som säger sig ha sex LJUGER om sitt sexliv... Det finns inte en chans att folk talar sanning när de säger att de har sex flera gånger i veckan (eller ens två gånger i veckan)... Man kan ha sex senare, när barnen vuxit upp - enligt henne! Dock är detta ett nyare argument, för vårt problem har pågått under hela vår relation - alltså långt innan vi fick barn... Så det känns bara som ännu en ursäkt.
Vad ska jag göra??? Jag är så långt ute på kanten nu... Känner mer och mer att jag inte förtjänar att ha det såhär... blir mer och mer arg över att hon behandlar vårt sexliv så jävla dåligt!!! Klarar inte av att fantisera om henne längre, för då blir jag ofta illamående och äcklad, eftersom jag vet att hon egentligen inte vill ha mig och att har vi sex så är det mest troligt att vi har det för min skull... Det är så jag vill spy! Vill inte ta på henne, för jag vet att hon inte blir tänd av det, utan snarare avtänd... vill inte att hon tar på mig, för det känns så jävla falskt... Hon tycker att vi åtminstone kan "mysa"... Men vem fan vill det efter alla år av misshandlat sexliv?? Om jag ligger naken och håller om min (nakna) fru, så gör det jävligt ont att veta att hon inte under några som helst omständigheter kommer att bli kåt!! Det är en sak om man har ett fungerande sexliv, men när man är i princip helt uttorkad så är det en oerhörd smärta att ligga där och hålla om varandra och känna hur man bara vill älska NU, medans hon inte ens blinkar!
Tycker så synd om män som har det såhär för de verkar finnas lite överallt. Kvinnor ser det ofta bara från andra kvinnors sida och såklart får man inte tvinga någon till sex, men många verkar tycka att de också har rätt att neka sina partners sex med andra fast de aldrig vill ha sex med honom själv.
Män behöver också ömhet och kärlek. Det är ett övergrepp på ett sätt också att ställa ultimatum som "om du har sex med någon annan så lämnar jag dig och tar med barnen, men jag kommer inte att ha sex med dig". Det handlar om kontroll också, inte bara olust.
En vecka, en månad, ett år det är en sak, men år ut och år in. Stackars människor. Visst väljer de själva att vara kvar hos dessa kvinnor, men sex är inte allt och t ex denna man älskar ju sin fru.
Blev ledsen av att läsa det.
Men problemet är ju egentligen att hon inte erkänner det här som något problem! Och ju allvarligare jag talar om för henne att jag anser detta vara, desto löjligare tycker hon att jag är!! Hon tycker att JAG borde prata med någon som kan tala om för mig att "småbarnsföräldrar har minsann inte sex" (typ)... Hon påstår att i princip alla småbarnsföräldrar på FL som säger sig ha sex LJUGER om sitt sexliv... Det finns inte en chans att folk talar sanning när de säger att de har sex flera gånger i veckan (eller ens två gånger i veckan)... Man kan ha sex senare, när barnen vuxit upp - enligt henne! Dock är detta ett nyare argument, för vårt problem har pågått under hela vår relation - alltså långt innan vi fick barn... Så det känns bara som ännu en ursäkt.
Vad ska jag göra??? Jag är så långt ute på kanten nu... Känner mer och mer att jag inte förtjänar att ha det såhär... blir mer och mer arg över att hon behandlar vårt sexliv så jävla dåligt!!! Klarar inte av att fantisera om henne längre, för då blir jag ofta illamående och äcklad, eftersom jag vet att hon egentligen inte vill ha mig och att har vi sex så är det mest troligt att vi har det för min skull... Det är så jag vill spy! Vill inte ta på henne, för jag vet att hon inte blir tänd av det, utan snarare avtänd... vill inte att hon tar på mig, för det känns så jävla falskt... Hon tycker att vi åtminstone kan "mysa"... Men vem fan vill det efter alla år av misshandlat sexliv?? Om jag ligger naken och håller om min (nakna) fru, så gör det jävligt ont att veta att hon inte under några som helst omständigheter kommer att bli kåt!! Det är en sak om man har ett fungerande sexliv, men när man är i princip helt uttorkad så är det en oerhörd smärta att ligga där och hålla om varandra och känna hur man bara vill älska NU, medans hon inte ens blinkar!
Tycker så synd om män som har det såhär för de verkar finnas lite överallt. Kvinnor ser det ofta bara från andra kvinnors sida och såklart får man inte tvinga någon till sex, men många verkar tycka att de också har rätt att neka sina partners sex med andra fast de aldrig vill ha sex med honom själv.
Män behöver också ömhet och kärlek. Det är ett övergrepp på ett sätt också att ställa ultimatum som "om du har sex med någon annan så lämnar jag dig och tar med barnen, men jag kommer inte att ha sex med dig". Det handlar om kontroll också, inte bara olust.
En vecka, en månad, ett år det är en sak, men år ut och år in. Stackars människor. Visst väljer de själva att vara kvar hos dessa kvinnor, men sex är inte allt och t ex denna man älskar ju sin fru.
Blev ledsen av att läsa det.
Hur ska jag rösta om jag inte har ett ID-kort?
Läste detta i GP: http://www.gp.se/nyheter/valet2010/1.444253-valjare-slapp-visa-legitimation
och tydligen är det väldigt allvarligt om man låter folk rösta utan att visa ID-kort, men mitt ID har gått ut och varken ID eller pass har mitt nuvarande efternamn. Hinner ju inte få ett nytt ID till nästa vecka! Fick knappt hämta ut ett paket från Ellos pga min ID-brist. Ska ju fixa det men glömde, ville inte ta foto för att jag hade stora nässelutslag i ansiktet och det tar ju minst 2-4 veckor.
Undrade över detta förra veckan men min sambo menade att man bara behöver sitt röstkort, men då borde det väl inte vara något problem för dem i Nordstan som bröt mot reglerna heller?
Inte för att jag är säker på vad jag ska rösta på heller, med tanke på att KD vill införa rasförbud mot vissa hundraser, något jag är starkt emot. Så nu vet jag bara ännu ett parti jag inte kan rösta på utan att få ont i magen. Dumma politik. Kan de inte bara omyndigförklara mig så jag slipper tänka på det här? (skojar) Därför jag inte riktigt gillar demokrati. Vi som inte orkar leva för politik utan bara vill sköta vårt eget, vi bör ju också rösta och vi kan ju inget!
Har ju lovat min sambo att rösta på det han vill om jag får en hund till men nu har jag inget ID!
och tydligen är det väldigt allvarligt om man låter folk rösta utan att visa ID-kort, men mitt ID har gått ut och varken ID eller pass har mitt nuvarande efternamn. Hinner ju inte få ett nytt ID till nästa vecka! Fick knappt hämta ut ett paket från Ellos pga min ID-brist. Ska ju fixa det men glömde, ville inte ta foto för att jag hade stora nässelutslag i ansiktet och det tar ju minst 2-4 veckor.
Undrade över detta förra veckan men min sambo menade att man bara behöver sitt röstkort, men då borde det väl inte vara något problem för dem i Nordstan som bröt mot reglerna heller?
Inte för att jag är säker på vad jag ska rösta på heller, med tanke på att KD vill införa rasförbud mot vissa hundraser, något jag är starkt emot. Så nu vet jag bara ännu ett parti jag inte kan rösta på utan att få ont i magen. Dumma politik. Kan de inte bara omyndigförklara mig så jag slipper tänka på det här? (skojar) Därför jag inte riktigt gillar demokrati. Vi som inte orkar leva för politik utan bara vill sköta vårt eget, vi bör ju också rösta och vi kan ju inget!
Har ju lovat min sambo att rösta på det han vill om jag får en hund till men nu har jag inget ID!
Lissis!
Mannen kommer hem imorgon och är jag frisk nog så vill jag till Liseberg för att titta på lantbruksdagarna!
Intim uppdatering: Min mens var lite fejk och försvann efter ett dygn. Känns som att hela mitt reproduktionssystem lurar mig. Jag som försöker vara så hälsosam. Har inte ens tagit en Alvedon denna månad! Inga Concerta, inga migräntabletter, inget... Ändå är den konstig. Jag vill vara fertil.
Men är väl för sjuk. :(
Men hoppas jag mår bättre imorgon så ska jag titta på djur och vinna en panda!
Intim uppdatering: Min mens var lite fejk och försvann efter ett dygn. Känns som att hela mitt reproduktionssystem lurar mig. Jag som försöker vara så hälsosam. Har inte ens tagit en Alvedon denna månad! Inga Concerta, inga migräntabletter, inget... Ändå är den konstig. Jag vill vara fertil.
Men är väl för sjuk. :(
Men hoppas jag mår bättre imorgon så ska jag titta på djur och vinna en panda!
lördag 11 september 2010
Panikångest? Nejdu. och fet fluga!
Lustigt att jag alltid haft diagnosen panikångest, när jag aldrig ens föreslagit att jag skulle ha det, aldrig trott att jag skulle ha det och inte symptomen stämmer.
VANLIGA KROPPSSYMPTOM
Följande är vanliga symptom vid panikångest.
• Spänd / värk
• Ökad puls
• Hjärtklappning
• Svettningar
• Fryser
• Värmekänsla
• Magont
• Yrsel
• Darrig
• Stickningar i armar /ben
• Tryck över bröstet
• Overklighetskänsla (upplevelse att rummet faller på mig, att jag inte känner av kroppen, golvet gungar etc.)
Upplevelsen av att:
• jag inte kan andas
• jag tappar kontrollen och inte vet vad jag gör och håller på att bli tokig eller galen
• jag gör tokiga saker
• mitt att hjärtat skall spricka
• kroppen inte skall klara av det, etc.
Visst har jag upplevt sakerna då och då. Alltid när man är ledsen börjar man ju andas fortare och hjärtat slår fort och en del av sakerna känner man ju när man är ledsen, men många menar att man tror att man ska dö av ångest.
Jag har aldrig trott att jag ska dö av ångest och jag har aldrig haft ångest för något som inte kommer utifrån på det sättet.
Skumt. Undrar varför de har tjatat om det?
Uppdatering:
Hmpff, enligt detta test så har jag 26 av 38 poäng och har troligtvis panikångest! AS! Jag är ju bara rädd när saker hotar mig!
Jag har en fet fluga i rummet! Den flyger mot min rislampa och smockar sig. Sluta vara så fet, fluga!
Gör fler test:
Jag har troligtvis inte alkoholproblem! 7 av 62 poäng
Jag har troligtvis Aspergers syndrom! 26 av 37 poäng
Vissa svar indikerar på att jag har BDD (Body Dysmorphic Disorder) 15 av 36 p
Kan vara i riskzonen för att ha borderline 15 av 31 poäng. Hade ju faktiskt den diagnosen förr, men en del frågor var ställda som att de gällde för hela livet och då fick jag ju svara ja på saker jag gjorde för 18 år sedan också, men inte skulle göra nu. En del frågor var ställda som att man gör det nu inte förr!
Indikerar på att jag har bulimi 28 av 62 poäng. Väldigt lågt faktiskt med tanke på att jag haft det i 19 år.
Indikerar på att jag har en depression. 23 av 42 poäng. Men en del frågor jag konstiga. Är du tröttare än vanligt? Ja, men beror ju på att jag är sjuk. Har du återkommande skuldkänslor? Ja, men alltså det skulle många ha som är ekonomiskt beroende av sin sambo och sina föräldrar och inte lyckas skaffa arbete. Har du minskad förmåga att koncentrera dig? Ja, men jag kan ju inte ta min Concerta pga migrän och magsår... osv.
Inte paranoid personlighetsstörning. 7 av 56 poäng! Något man inte har iaf!
Inte shoppoholic. 12 av 56 poäng.
Låg självkänsla. 39 av 56 poäng. Men jag tycker att det är lite dumt om man inte svarar ja på vissa av de där frågorna.
Du antingen är väldigt noggrann, perfektionist eller har tendenser till tvångssyndrom OCD. 17 av 40 p. Det är ju inte de två första sakerna så visst har jag lite OCD. Vet det redan. Brorsan är allvarligt dålig i just OCD.
Nej, nu blev jag besatt av det här...
Lider av PMDD, 19 av 24 poäng. Det ska jag nog faktiskt ta upp. Min PMS är vidrig.
Men tur nog är min sambo inte en psykopat eller narcissist!
VANLIGA KROPPSSYMPTOM
Följande är vanliga symptom vid panikångest.
• Spänd / värk
• Ökad puls
• Hjärtklappning
• Svettningar
• Fryser
• Värmekänsla
• Magont
• Yrsel
• Darrig
• Stickningar i armar /ben
• Tryck över bröstet
• Overklighetskänsla (upplevelse att rummet faller på mig, att jag inte känner av kroppen, golvet gungar etc.)
Upplevelsen av att:
• jag inte kan andas
• jag tappar kontrollen och inte vet vad jag gör och håller på att bli tokig eller galen
• jag gör tokiga saker
• mitt att hjärtat skall spricka
• kroppen inte skall klara av det, etc.
Visst har jag upplevt sakerna då och då. Alltid när man är ledsen börjar man ju andas fortare och hjärtat slår fort och en del av sakerna känner man ju när man är ledsen, men många menar att man tror att man ska dö av ångest.
Jag har aldrig trott att jag ska dö av ångest och jag har aldrig haft ångest för något som inte kommer utifrån på det sättet.
Skumt. Undrar varför de har tjatat om det?
Uppdatering:
Hmpff, enligt detta test så har jag 26 av 38 poäng och har troligtvis panikångest! AS! Jag är ju bara rädd när saker hotar mig!
Jag har en fet fluga i rummet! Den flyger mot min rislampa och smockar sig. Sluta vara så fet, fluga!
Gör fler test:
Jag har troligtvis inte alkoholproblem! 7 av 62 poäng
Jag har troligtvis Aspergers syndrom! 26 av 37 poäng
Vissa svar indikerar på att jag har BDD (Body Dysmorphic Disorder) 15 av 36 p
Kan vara i riskzonen för att ha borderline 15 av 31 poäng. Hade ju faktiskt den diagnosen förr, men en del frågor var ställda som att de gällde för hela livet och då fick jag ju svara ja på saker jag gjorde för 18 år sedan också, men inte skulle göra nu. En del frågor var ställda som att man gör det nu inte förr!
Indikerar på att jag har bulimi 28 av 62 poäng. Väldigt lågt faktiskt med tanke på att jag haft det i 19 år.
Indikerar på att jag har en depression. 23 av 42 poäng. Men en del frågor jag konstiga. Är du tröttare än vanligt? Ja, men beror ju på att jag är sjuk. Har du återkommande skuldkänslor? Ja, men alltså det skulle många ha som är ekonomiskt beroende av sin sambo och sina föräldrar och inte lyckas skaffa arbete. Har du minskad förmåga att koncentrera dig? Ja, men jag kan ju inte ta min Concerta pga migrän och magsår... osv.
Inte paranoid personlighetsstörning. 7 av 56 poäng! Något man inte har iaf!
Inte shoppoholic. 12 av 56 poäng.
Låg självkänsla. 39 av 56 poäng. Men jag tycker att det är lite dumt om man inte svarar ja på vissa av de där frågorna.
Du antingen är väldigt noggrann, perfektionist eller har tendenser till tvångssyndrom OCD. 17 av 40 p. Det är ju inte de två första sakerna så visst har jag lite OCD. Vet det redan. Brorsan är allvarligt dålig i just OCD.
Nej, nu blev jag besatt av det här...
Lider av PMDD, 19 av 24 poäng. Det ska jag nog faktiskt ta upp. Min PMS är vidrig.
Men tur nog är min sambo inte en psykopat eller narcissist!
Bröst hemmafru
Det är roligt att de flesta som kommer in på min blogg via google har sökt på "bröst hemmafru".
Jag önskar att jag kunde vara hemmafru, men har inga ungar så faller liksom på det :( Annars vore det bra. Men kan försöka göra mitt bästa ändå! Måste kämpa mer med det, det håller jag med om, men vill också ha pension om jag blir gammal... Dumma Sverige!
Mina bröst är rätt okej, även om de envisas med att vara mer B-kupa än C-kupa. Kan dock tillägga att när vårtorna styvnar om man suger på dem så växer brösten jättefort!
Hej då!
Jag önskar att jag kunde vara hemmafru, men har inga ungar så faller liksom på det :( Annars vore det bra. Men kan försöka göra mitt bästa ändå! Måste kämpa mer med det, det håller jag med om, men vill också ha pension om jag blir gammal... Dumma Sverige!
Mina bröst är rätt okej, även om de envisas med att vara mer B-kupa än C-kupa. Kan dock tillägga att när vårtorna styvnar om man suger på dem så växer brösten jättefort!
Hej då!
Varför är det okej att se ner på den som är mindre begåvad än vad du är?
Fjodor Dostojevskij? eller...
...Jerry Springer?
Varför gör man så? Varför tycker ni som är smarta att det är fint att klanka ner på dem som kanske har "sämre" gener och blev lite korkade? En del har sämre IQ-kapacitet, ofta är det genetiskt eller beror på saker som hur man hade det i mammas livmoder eller om förlossningen gick lite sämre. Sådant påverkar ens IQ helt enkelt.
Visst är en del saker sådant man kan läsa sig till, men jag blir väldigt ledsen och besviken av alla intellektuella besserwissrar som man riktigt ser njuter av att dag ut och dag in försöka sätta alla korkade på plats. Okej, vi fattar, du är smart, den personen är korkad eller inte lika bright som du. Kul för dig. Vad vill du med det?
Att se ner på korkade människor är lika dumt som att se ner på någon pga var man blev född eller till vilket kön man föddes, bara det att det är svårare att peka ut lika fort om någon inte är uppenbart hjärnskadad.
Man kan irritera sig på korkade människor, skratta åt deras resonemang, försöka förklara vad man tycker och varför, men att håna och vara elak är väldigt hemskt gjort och den som är så smart kanske borde begripa det.
Vet inte hur ofta jag läser nedsättande saker om folk, som t ex Linda Rosing, där folk skriver saker som "Hon är så äckligt korkad! Fy fan, jävla bimbo! Vad jag hatar henne!" Eller alla politiska debatter där man direkt försöker förminska den som inte är lika "upplyst" som man själv är.
Om era barn blir mindre begåvade, usch vad jag kommer att tycka synd om dem, precis som jag tycker synd om alla jag sett förstöras av sina föräldrar för att de inte var tillräckligt smarta.
Så din unge kollar på MTV istället för att läsa de ryska klassikerna? Varför är det hemskt? Hon kanske gör det för att det är vad hon/han tycker är viktigt i sitt liv just då.
Det måste vara väldigt jobbigt för er smarta att vara så hatiska mot folk som inte är lika smarta som ni är. Slappna av, skratta lite för er själva i bakgrunden åt deras enfaldighet, men var glad när någon annan är glad. Och var glad att du själv är smart nog att uppskatta de saker du tycker är viktiga i livet. Tydligen är du inte dum nog att uppskatta Jerry Springer.
Det är ingen som förlorar bara man accepterar varandra.
Mobba inte den som föddes med sämre kapacitet än du. Det är faktiskt ganska dumt.
fredag 10 september 2010
Hysterisk, antagligen
Borde skita i att höra av mig till min sambo eller skicka sms osv när han är borta eller jag är borta. När vi är ifrån varandra helt enkelt. Tycker alltid att han svarar konstigt och tolkar det som att han inte vill vara ihop med mig eller något.
Men om jag minns rätt var det ibland samma sak med förra pojkvännen.
Jag är skitkass på att tolka folks signaler och därför övertolkar jag ibland när det inte ens finns signaler.
Tycker synd om min sambo. Han verkar så trött. Jag är nog en pina att vara ihop med.
Men om jag minns rätt var det ibland samma sak med förra pojkvännen.
Jag är skitkass på att tolka folks signaler och därför övertolkar jag ibland när det inte ens finns signaler.
Tycker synd om min sambo. Han verkar så trött. Jag är nog en pina att vara ihop med.
Inga hundstudier nu...
Var för sent att komma in på hundutbildningen. Måste vänta ett år för att kunna söka in nästan. Vad dumt att jag inte hittade kursen i tid. Vad allt går snett. Tänkte att det skulle gå bra för jag har ont men det var mest på distans. Dumt att jag inte förstod att jag kunde söka det i tid. Jag förstår aldrig sådant.
Ingen remiss skickad :(
Ingen bebis och ingen remiss. Tydligen så hade mitt ärende så låg prioritet så de hade glömt att klicka på en knapp för att skicka min akuta remiss till vårdcentralen. Jag har legat och vridit mig i smärtor i 8 dygn! Knappt kunnat gå utanför dörren pga hugg och smärtor. Skrikit och gråtit flera timmar av bara smärtor och jag har hög smärttröskel.
Blir så less.
Det skulle ta 2-4 veckor minst innan de kan undersöka mig och det efter att remissen gått fram. Trodde att jag haft ont en av de fyra veckorna redan, men nej.
Nu skulle akuten åtminstone lägga min remiss i KÖ för att skickas. Läkaren hade redan skrivit på den. Jag fattar inte. Hon sa själv att hon bara skulle skicka den, sekreteraren idag alltså.
Jag vill inte ha ont mer. Mannen måste till och med åka iväg med barnet denna helg för att det är för stor risk att jag skrämmer henne med att vara så sjuk så kan inte vara med dem. Men får vila iaf. Önskar att jag hade släkt jag kunde vila upp mig hos så jag inte var i vägen mer.
Blir så less.
Det skulle ta 2-4 veckor minst innan de kan undersöka mig och det efter att remissen gått fram. Trodde att jag haft ont en av de fyra veckorna redan, men nej.
Nu skulle akuten åtminstone lägga min remiss i KÖ för att skickas. Läkaren hade redan skrivit på den. Jag fattar inte. Hon sa själv att hon bara skulle skicka den, sekreteraren idag alltså.
Jag vill inte ha ont mer. Mannen måste till och med åka iväg med barnet denna helg för att det är för stor risk att jag skrämmer henne med att vara så sjuk så kan inte vara med dem. Men får vila iaf. Önskar att jag hade släkt jag kunde vila upp mig hos så jag inte var i vägen mer.
torsdag 9 september 2010
Hur? Och hunden!
Hittade statistikdelen här på blogspot och jag fattar inte. HUR kan jag ha haft 1177 sidvisningar förra månaden? Jag trodde att TRE personer läste min blogg totalt! Nu blir jag ärligt talat lite orolig. Men iofs så tror jag att folk bara klickar på bloggen och inte läser mer:) Så vi säger så.
Har kommit fram till att om min mage är okej snart (bättre iaf) så ska jag börja ta med vovven på heldag i hundhuset varje lördag eller fredag! Ca 5 h kanske så han inte svimmar för mer klarar han nog inte på sträck, men det kanske finns bra fik att vila oss på med mat, vatten och lite sömn.
Nu ska jag ut med honom iaf! Passar på när magen lugnat sig!
OM jag inte är för sjuk så blir det tattoo/piercing-expo/mässa på lördag (får ta hunden sedan då)
Har sökt till en hundutbildning men ska försöka söka en bättre, mer utförlig. Distans en del då min hälsa är kass. Vill inte läsa religion då jag inte har möjlighet att fullfölja på studielånsbrist bland annat, men även pga att jag är besatt av hundar. Dessutom KAN jag inte pga hälsan läsa heltid nu. Suck.
Gud vs Hundar = Hundar vann! (men så är det väl inte riktigt för Gud skapade ju hundarna för mig...:) )
Nu ut med voffsen!
Har kommit fram till att om min mage är okej snart (bättre iaf) så ska jag börja ta med vovven på heldag i hundhuset varje lördag eller fredag! Ca 5 h kanske så han inte svimmar för mer klarar han nog inte på sträck, men det kanske finns bra fik att vila oss på med mat, vatten och lite sömn.
Nu ska jag ut med honom iaf! Passar på när magen lugnat sig!
OM jag inte är för sjuk så blir det tattoo/piercing-expo/mässa på lördag (får ta hunden sedan då)
Har sökt till en hundutbildning men ska försöka söka en bättre, mer utförlig. Distans en del då min hälsa är kass. Vill inte läsa religion då jag inte har möjlighet att fullfölja på studielånsbrist bland annat, men även pga att jag är besatt av hundar. Dessutom KAN jag inte pga hälsan läsa heltid nu. Suck.
Gud vs Hundar = Hundar vann! (men så är det väl inte riktigt för Gud skapade ju hundarna för mig...:) )
Nu ut med voffsen!
onsdag 8 september 2010
Jag vill inte vara konstig :(
Känner mig ledsen för att jag gjort så många dåliga saker i mitt liv. I första hand har jag då skadat mig själv, men massa saker jag gjort mot mig själv har fått andra att tycka att jag är oansvarig och opålitlig. Jag har varit det för några år sedan men jag gör nu mitt bästa för att göra rätt för mig själv och andra.
Jag kan knappt umgås med folk längre för jag vet att de tycker att jag är konstig. Så blir jag konstig och ryckig för att jag tror att de förväntar sig det och så bevisar jag bara för dem att jag är konstig i huvudet. När jag bara blir konstig runt dem!
Jag vill inte vara konstig mer! Jag vill vara normal! Och så ÄR jag normal när jag inte tror att folk ska tycka att jag är konstig och hysterisk och så blir jag konstig och hysterisk. Åhh... :(
Jag har en kompis som jag gillar jättemycket, men alltid när jag träffar henne så blir jag lite som dominant till sättet, börjar flamsa, blir hysterisk, pratar hela tiden om bara mig själv osv, svarar knappt på vad hon frågar eller säger eller reagerar när hon svarar på det jag frågat och jag gillar henne jättemycket!
Jag blir nervös för jag känner att hon inte tycker att jag är en bra människa längre. Jag önskar att jag kunde lita på att mina kompisar faktiskt tycker om mig.
Men jag tror alltid att alla är arga på mig. Fast de inte är det. Stackars min sambo, han får höra det varje dag: "Är du arg?" Tycker synd om honom för det och då blir det ännu värre! Som en ond cirkel av dåligt samvete för att jag är jag.
Jag kan knappt umgås med folk längre för jag vet att de tycker att jag är konstig. Så blir jag konstig och ryckig för att jag tror att de förväntar sig det och så bevisar jag bara för dem att jag är konstig i huvudet. När jag bara blir konstig runt dem!
Jag vill inte vara konstig mer! Jag vill vara normal! Och så ÄR jag normal när jag inte tror att folk ska tycka att jag är konstig och hysterisk och så blir jag konstig och hysterisk. Åhh... :(
Jag har en kompis som jag gillar jättemycket, men alltid när jag träffar henne så blir jag lite som dominant till sättet, börjar flamsa, blir hysterisk, pratar hela tiden om bara mig själv osv, svarar knappt på vad hon frågar eller säger eller reagerar när hon svarar på det jag frågat och jag gillar henne jättemycket!
Jag blir nervös för jag känner att hon inte tycker att jag är en bra människa längre. Jag önskar att jag kunde lita på att mina kompisar faktiskt tycker om mig.
Men jag tror alltid att alla är arga på mig. Fast de inte är det. Stackars min sambo, han får höra det varje dag: "Är du arg?" Tycker synd om honom för det och då blir det ännu värre! Som en ond cirkel av dåligt samvete för att jag är jag.
Magsjukdomar, lite anteckningar för VC-samtal imorgon
Känns som att mina magbesvär börjat lätta lite även om magsåret känns väldigt tydligt. Vaknade av att jag grät av smärta inatt. Men bättre nu iaf. Har kunnat vara ute med hunden längre idag och kunnat äta. Jag misstänker att jag kan ha något som heter Crohns sjukdom eller Ulcerss colit. När jag läste om Ulcerss colit så lät många saker liknande när det gällde mina dagliga problem:
Ulcerss colit
Symptom:
Sårig inflammation i tjocktarmen och ändtarmen. Vattentunna, ofta blodiga och slemmiga diarréer som kommer gradvis i perioder (skov). Man kan behöva gå på toaletten tjugo gånger om dygnet. Feber, magont, ledvärk, hudförändringar, inflammation i ögon och gallgångar, viktminskning.
Orsak:
Okänd. Det kan som vid Crohns sjukdom röra sig om virus, bakterier, störning i immunförsvaret, något ämne i maten, ärftligt anlag.
Behandling:
Antiinflammatoriska medel, kortison (i svårare fall). Kirurgi i svåraste fallen
Om Crohns sjukdom stod det såhär:
Crohns sjukdom
Symptom:
Inflammation som ofta drabbar sista delen av tunntarmen och första delen av tjocktarmen.
Kommer smygande. Magont, fistlar, grötliknande diarréer flera gånger per dygn, viktnedgång, hudförändringar, ledvärk, feber, ändtarmsproblem, ögoninflammation. Tarmstopp av ärrbildning.
Orsak:
Okänd. Det kan röra sig om virus, bakterier, en störning i immunförsvaret, något ämne i maten, ärftligt anlag. Rökning förvärrar besvären.
Behandling:
Antiinflammatoriska medel, kortison, medel som påverkar immunförsvaret (som Imurel och nya läkemedlet, TNF-alfa-hämmaren Remicade). Kirurgi.
Många saker stämde tyvärr gällande båda sjukdomarna. Ska ringa vårdcentralen igen imorgon och fråga om de fått in min remiss och vad proverna från förra tisdagen visade, om något alls.
Hoppas jag snart får en undersökning! Vill inte ligga i sängen med kramper mer.
tisdag 7 september 2010
Det är fortfarande inte konstnärligt att knarka, bara smutsigt och dumt.
Ett aggro-inlägg igen, men om inte inlägget stämmer in på dig så handlar det inte om dig. :) Detta är inte personer jag umgås med längre, men har tyvärr följt dem på avstånd och blir ledsen av att se det.
Jag är förvånad över hur det kan vara okej att man som individ sitter och kräver saker från samhället precis hela tiden men samtidigt vägrar göra något. Nu tänker väl en del att jag kastar sten i glashus och inte småsten utan stora tegelstenar, men då förstår ni inte skillnaden. Jag vill liksom få remiss för gastroskopi för att jag haft magsår i över tio år och jag har haft min del av problem men jag har alltid varit tacksam för att andra betalat min hyra och min mat då och nu (tack sambo) och det är väl därför jag kan ha åsikter om detta och låta elak på det här sättet. Kanske därför det gör mig så extra arg när de är missnöjda, de som faktiskt kan komma upp ur sängen men bara vill förstöra sig själv mer...
Jag förstår inte de drogande personer som år ut och år in endast är trött på allt och alla, ingen förstår dem, de vill ha sjukpenning, bidrag i massor och gärna mer, för sjuka för att arbeta men samtidigt friska nog att festa natten lång flera gånger i veckan, friska nog att knarka upp sjukpenningen och sedan vara arg på samhället för att de inte fått någon missbruksvård på stört då de fått återfall IGEN och IGEN och IGEN.
Men sedan när de får vård så vill de inte gå med på någon praktik t ex på lager eller i affär för "det är inte min grej". De har kanske tre jobb de kan tänka sig att göra och det är saker som modedesigner, konstnär, fotomodell, men har de tänkt att jobba för att bli det? T ex sluta knarka, träna för att bli fotomodell eller gå design- och sömmerskeskola för att bli kläddesigner? Nej, för de är så bra på det ändå så de kan börja imorgon dag och ALLA kommer att knacka på för att köpa deras kläder.
Upp och ner och upp och ner hela tiden. Ingen insikt. Inte en enda gång ett TACK till socialkontoret för att de fått pengar i fem år in på kontot varje månad, för nej, varför ska man tacka den som ger en mat och tak över huvudet. Inte en enda uppskattning för att man får saker gratis... Det heter alltid: "Men jag kan väl inte hjälpa att jag är sjuk!" och det är klart att man inte kan, men man måste själv försöka kämpa för att bli frisk! Kanske genom att lyssna på människor som vill hjälpa en lägga upp en livsplan. Kanske ta tag i sitt liv och sluta knarka och inse för en gångs skull att det aldrig kommer att bli lika bra som det var i början.
När det gäller en del problem folk har som klassas som sjukdom så kommer faktiskt vägen till att bli frisk inifrån. Det är samma med min ADHD. Jag måste kämpa för att leva efter det, anpassa mig efter att jag har ADHD, inte skylla allt på det. Jag behöver struktur, ordning och reda, lugn och ro, scheman och fasta tider. En narkoman behöver kanske få och acceptera hjälp att flytta från ett dåligt område, komma ifrån en dålig umgängeskrets, fixa arbete mm. Men att inte vilja för att man hellre vill festa och knarka och sedan vara arg för att folk inte tycker att det är okej att fortsätta stötta en sådan livsstil, det är bara fel.
Det är inte en sjukdom att vara narkoman men man blir sjuk av det och kan behöva vård för att ta sig ur det. Men mest av allt måste man vara fast besluten att man vill förändra sig.
Jag har sett folk som gjort det. Som vänt helt om och bara siktar framåt. Som en vän skrev: "Jag har slutat överleva och börjat leva." Jag beundrar henne så för det!
Jag är förvånad över hur det kan vara okej att man som individ sitter och kräver saker från samhället precis hela tiden men samtidigt vägrar göra något. Nu tänker väl en del att jag kastar sten i glashus och inte småsten utan stora tegelstenar, men då förstår ni inte skillnaden. Jag vill liksom få remiss för gastroskopi för att jag haft magsår i över tio år och jag har haft min del av problem men jag har alltid varit tacksam för att andra betalat min hyra och min mat då och nu (tack sambo) och det är väl därför jag kan ha åsikter om detta och låta elak på det här sättet. Kanske därför det gör mig så extra arg när de är missnöjda, de som faktiskt kan komma upp ur sängen men bara vill förstöra sig själv mer...
Jag förstår inte de drogande personer som år ut och år in endast är trött på allt och alla, ingen förstår dem, de vill ha sjukpenning, bidrag i massor och gärna mer, för sjuka för att arbeta men samtidigt friska nog att festa natten lång flera gånger i veckan, friska nog att knarka upp sjukpenningen och sedan vara arg på samhället för att de inte fått någon missbruksvård på stört då de fått återfall IGEN och IGEN och IGEN.
Men sedan när de får vård så vill de inte gå med på någon praktik t ex på lager eller i affär för "det är inte min grej". De har kanske tre jobb de kan tänka sig att göra och det är saker som modedesigner, konstnär, fotomodell, men har de tänkt att jobba för att bli det? T ex sluta knarka, träna för att bli fotomodell eller gå design- och sömmerskeskola för att bli kläddesigner? Nej, för de är så bra på det ändå så de kan börja imorgon dag och ALLA kommer att knacka på för att köpa deras kläder.
Upp och ner och upp och ner hela tiden. Ingen insikt. Inte en enda gång ett TACK till socialkontoret för att de fått pengar i fem år in på kontot varje månad, för nej, varför ska man tacka den som ger en mat och tak över huvudet. Inte en enda uppskattning för att man får saker gratis... Det heter alltid: "Men jag kan väl inte hjälpa att jag är sjuk!" och det är klart att man inte kan, men man måste själv försöka kämpa för att bli frisk! Kanske genom att lyssna på människor som vill hjälpa en lägga upp en livsplan. Kanske ta tag i sitt liv och sluta knarka och inse för en gångs skull att det aldrig kommer att bli lika bra som det var i början.
När det gäller en del problem folk har som klassas som sjukdom så kommer faktiskt vägen till att bli frisk inifrån. Det är samma med min ADHD. Jag måste kämpa för att leva efter det, anpassa mig efter att jag har ADHD, inte skylla allt på det. Jag behöver struktur, ordning och reda, lugn och ro, scheman och fasta tider. En narkoman behöver kanske få och acceptera hjälp att flytta från ett dåligt område, komma ifrån en dålig umgängeskrets, fixa arbete mm. Men att inte vilja för att man hellre vill festa och knarka och sedan vara arg för att folk inte tycker att det är okej att fortsätta stötta en sådan livsstil, det är bara fel.
Det är inte en sjukdom att vara narkoman men man blir sjuk av det och kan behöva vård för att ta sig ur det. Men mest av allt måste man vara fast besluten att man vill förändra sig.
Jag har sett folk som gjort det. Som vänt helt om och bara siktar framåt. Som en vän skrev: "Jag har slutat överleva och börjat leva." Jag beundrar henne så för det!
måndag 6 september 2010
Ellos är mycket bättre!
Efter att ha dissat medelålders kvinnan favoritplagg av märket Odd Molly i förra inlägget så känns det lite extra kul att hylla medelålders kvinnans forna favoritbutik i andra inlägget! Jag gillar Ellos! Och äntligen kan jag få en kamera! Man får bra avbetalningsplan på upp till tre år, mycket rabatter och som gammal Ellos-kund har jag aldrig haft problem att skrapa ihop den ca hundralappen man ska betala varje månad för att få ett stort och fint paket!
Tre klänningar blev det. Två lite romantiska och en lite grungestil. Den underbara kappan jag tittat på ett tag (halva priset fick jag den för - 299,50 - tack vare kupong)
Den riktigt romantiska!
Den gullsöt romantiska!
Grunge-hippie-klänningen (min sambo kanske kommer att mobba mig, men han gillar ju Soundgarden och Alice in Chains iaf, men tänkte mer på det att den ser lite hippie ut.
Fin-jackan!
Och det allra viktigaste: ny kamera och minneskort! Tror att de är rätt okej! Om jag hinner läsa på nätet att den är dålig så kan jag ju returnera oöppnad. Har så länge velat ha en ny sedan de dumma stal den av mig och tack vare Ellos kan jag få det!
Mitt gamla absoluta favoritspel Giana Sisters till Commodore 64 (som ni ser i ett tidigare inlägg vill jag ju t o m döpa framtida dotter till Giana litegrann) hade kommit till Nintendo DS och då det var ett ok pris så slängde jag med den också... Bara för att jag fyller år snart! Iofs var ju allt annat presenter till mig också... Men jag har magsår och måste genomgå gastroskopi om ett tag så jag är väl nervös och vill ge mig själv paket och jag har pms och osv, men jag vill ibland ge mig själv något fint också! Shoppar sällan nuförtiden. Min fina kompis sa igår att hon kan följa med om jag vill på gastro och det blev jag jätteglad för. Jag blir så rörd för att jag har en så fin vän som L!
Idag är förresten min och min sambos tvåårsdag men den var så hemsk förra året (ettårsdagen) så vi vågar inte fira den. Jag vågar knappt vara hemma eftersom den är jinxad!!!
Tre klänningar blev det. Två lite romantiska och en lite grungestil. Den underbara kappan jag tittat på ett tag (halva priset fick jag den för - 299,50 - tack vare kupong)
Den riktigt romantiska!
Den gullsöt romantiska!
Grunge-hippie-klänningen (min sambo kanske kommer att mobba mig, men han gillar ju Soundgarden och Alice in Chains iaf, men tänkte mer på det att den ser lite hippie ut.
Fin-jackan!
Mitt gamla absoluta favoritspel Giana Sisters till Commodore 64 (som ni ser i ett tidigare inlägg vill jag ju t o m döpa framtida dotter till Giana litegrann) hade kommit till Nintendo DS och då det var ett ok pris så slängde jag med den också... Bara för att jag fyller år snart! Iofs var ju allt annat presenter till mig också... Men jag har magsår och måste genomgå gastroskopi om ett tag så jag är väl nervös och vill ge mig själv paket och jag har pms och osv, men jag vill ibland ge mig själv något fint också! Shoppar sällan nuförtiden. Min fina kompis sa igår att hon kan följa med om jag vill på gastro och det blev jag jätteglad för. Jag blir så rörd för att jag har en så fin vän som L!
Idag är förresten min och min sambos tvåårsdag men den var så hemsk förra året (ettårsdagen) så vi vågar inte fira den. Jag vågar knappt vara hemma eftersom den är jinxad!!!
lördag 4 september 2010
Odd Molly-kläder är så fula och dyra!
Odd Molly-märket kommer jag att reta mig på tills jag avlider, misstänker jag. Hur kan någon vilja betala ca 1000 kr (nu gissar jag, men det brukar vara priset för dessa tråkiga hippiekläder) för en tröja som den ovan? Fulaste urringningen någonsin och färgen? Bara konstigt.
Det här är ändå en av de vackraste i denna presentation. Inget direkt fel på klänningen i övrigt, men se mönstret på mitten? vad tänkte de där? Haschrökarna och proggkärringarna har äntligen börjat tjäna pengar eller?
Att Kronprinsessan Viktoria bär detta plagg, ja, det förvånar mig inte. Men hon är inte ens 40 år!
Och tröjan är ännu mesigare utan prinsessa i!
Denna tröja tar ändå priset! OMFG som man brukar säga!En del plagg ser okej ut, det får jag medge, en och annan klänning ganska söt, men dessa hippiedetaljer och brodyr, så fult. För 199 från Ellos, det vore en annan sak, men 1599 för en blus i denna stil! Varför?
Frågade på Familjeliv och fick dessa svar bl a:
Jag köper dem själv inte. Tycker inte det är mycket som är snyggt (är extremt osvag för blaffiga loggor och fransiga kanter) och det som är ok kan jag få mer prisvärt på annat håll. För övrigt har de inte plagg som sitter snyggt på min figurtyp ändå.
Fördomen om "typ"-användare är vad jag förstått thirty something utbildad medelklass åt det kulturella eller wannabeekulturella hållet.
En beskrivning jag såg var att det en uniform för yngre kulturtanter än Gudrun Sjödén-diggare (de senare är jag betydligt mer svag för trots att jag kanske är lite för ung för dem enligt standardkategoriseringar:))
det är "dyra" kläder för medelklassen, plus att alla vet att de är just "dyra".
finns inte många plagg som är snygga eg.
Så jag är väl inte den enda som tycker så iaf. Finns hopp om folk!
Jag bryr mig för att jag har för lite att göra!!!!
Stress och magsår
Vet inte vad jag ska göra för att stressen ska minska. Jag vill inte lämna min man och hans dotter för att få lugn och ro men samtidigt kan jag inte leva med att mitt magsår blir allt värre. När det gäller att lösa problemen istället, så nja, jag tror inte att det går. Det går helt enkelt inte att lösa vissa problem. Hade jag varit frisk så hade jag kunnat hantera det, men som det är nu går det ju inte fysiskt.
Har så ont. Men jag kan inte bara ligga här och avlida liksom.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag önskar att de kunde operera mig eller något. Jag vill inte vara sjuk.
Har så ont. Men jag kan inte bara ligga här och avlida liksom.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag önskar att de kunde operera mig eller något. Jag vill inte vara sjuk.
fredag 3 september 2010
Hemma igen iaf:=)
Fick komma hem från sjukhuset igår kväll med mediciner och remiss till gastroskopi mm. Har ont som tusan fortfarande, men medicinerna hjälper lite iaf! Min sambos dotter är här och det är kul och hunden är så lugn med henne nuförtiden.
Delade med mig av min blogg på fb nyss till vissa, men inte alla. Skaffat nytt namn på den!
Hoppas att inte folk tar illa vid sig av något jag skrivit i den nu, för har haft den dold så bara jag själv kunnat läsa och några få från och till.
Isåfall är det inte meningen kanske, eller kan kanske vara det ibland, men jag kan skriva knepiga grejer som folk misstolkar ibland!
Nu kyllingmat! Och jag planerar recept för karnevalkakor!
Har tyvärr inte kunnat vara på universitetet nu och det grämer mig. Känns så hemskt trist att börja och sedan få ligga hemma och på akuten andra och tredje dagen. Kunde inte gå ens...
hem från akuten köpte jag hundtidningar som tröst!
Är jätteglad för remissen till undersökning även om det nog är hemskt!
Delade med mig av min blogg på fb nyss till vissa, men inte alla. Skaffat nytt namn på den!
Hoppas att inte folk tar illa vid sig av något jag skrivit i den nu, för har haft den dold så bara jag själv kunnat läsa och några få från och till.
Isåfall är det inte meningen kanske, eller kan kanske vara det ibland, men jag kan skriva knepiga grejer som folk misstolkar ibland!
Nu kyllingmat! Och jag planerar recept för karnevalkakor!
Har tyvärr inte kunnat vara på universitetet nu och det grämer mig. Känns så hemskt trist att börja och sedan få ligga hemma och på akuten andra och tredje dagen. Kunde inte gå ens...
hem från akuten köpte jag hundtidningar som tröst!
Är jätteglad för remissen till undersökning även om det nog är hemskt!
torsdag 2 september 2010
Magsår
Känns som att mitt magsår brustit. Fan att den jävla läkaren inte ens ville lyssna. Kan inte ens resa mig.
onsdag 1 september 2010
Univ om 40 min!!!
Läkaren var väldigt märklig. Fick inte ens prata klart. Mötet var avslutat på 4 min och jag hann inte ens förklara mitt problem. Så skulle han skriva ut medicin för magsåret men ändrade sig mitt i och slängde ut mig mer eller mindre. Skitdåligt. Förklarar varför den vårdcentralen har kasst rykte... Klagade och fick göra prover iaf. Ska få boka ny tid efter att provtagningen har fått resultat. Skitskum läkare. Aldrig varit med om det förr.
NU ska jag till univ och är nervös. Toa, sminka, hundpromenad och till bussen. Wih! Har bara 40 min på mig! Tur att hunden var ute för 1,5 h sedan med husse!
Måste börja planera dagarna bättre om jag ska plugga!
SÅ kul! Men är nervös!
NU ska jag till univ och är nervös. Toa, sminka, hundpromenad och till bussen. Wih! Har bara 40 min på mig! Tur att hunden var ute för 1,5 h sedan med husse!
Måste börja planera dagarna bättre om jag ska plugga!
SÅ kul! Men är nervös!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)