Känner mig ledsen för att jag gjort så många dåliga saker i mitt liv. I första hand har jag då skadat mig själv, men massa saker jag gjort mot mig själv har fått andra att tycka att jag är oansvarig och opålitlig. Jag har varit det för några år sedan men jag gör nu mitt bästa för att göra rätt för mig själv och andra.
Jag kan knappt umgås med folk längre för jag vet att de tycker att jag är konstig. Så blir jag konstig och ryckig för att jag tror att de förväntar sig det och så bevisar jag bara för dem att jag är konstig i huvudet. När jag bara blir konstig runt dem!
Jag vill inte vara konstig mer! Jag vill vara normal! Och så ÄR jag normal när jag inte tror att folk ska tycka att jag är konstig och hysterisk och så blir jag konstig och hysterisk. Åhh... :(
Jag har en kompis som jag gillar jättemycket, men alltid när jag träffar henne så blir jag lite som dominant till sättet, börjar flamsa, blir hysterisk, pratar hela tiden om bara mig själv osv, svarar knappt på vad hon frågar eller säger eller reagerar när hon svarar på det jag frågat och jag gillar henne jättemycket!
Jag blir nervös för jag känner att hon inte tycker att jag är en bra människa längre. Jag önskar att jag kunde lita på att mina kompisar faktiskt tycker om mig.
Men jag tror alltid att alla är arga på mig. Fast de inte är det. Stackars min sambo, han får höra det varje dag: "Är du arg?" Tycker synd om honom för det och då blir det ännu värre! Som en ond cirkel av dåligt samvete för att jag är jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar