16 & Pregnant och ung mamma-bloggar

Nu är jag väl elak igen men förstår verkligen inte folk som på sin öppna blogg (där de går ut med namn, bilder på sitt barn. barnets namn, bostad, alltså HELT öppna bloggar) hur de kan sitta och resonera fram och tillbaka när de är gravida om att de hade tänkt göra abort, vill göra abort och liksom låter det stå kvar och fortsätta diskutera det när barnet är fött.

Visst det är vad man känner bla bla men hur kul är det för barnet att alla sedan vet att föräldrarna egentligen inte vill ha honom/henne?

Kom att tänka på det först när jag kollade en stund på MTV och "16 & Pregnant" när t o m morföräldrarna satt och skällde på dottern (mamman/tonåringen) om att hon borde ha adopterat bort barnet. Barnets pappa sa också att han inte ville ha sin dotter.

Visst om det är så då, men någon dag kommer det äldre barnet antagligen att se det och inte må så bra.

Man behöver inte vara perfekt för att man är förälder, såklart, men när det gäller önskan att behålla sitt barn oavsett om det gäller adoption eller abort, kan man inte försöka dölja det för sitt barn?

Blir man någonsin normal igen om man får veta att ens föräldrar inte ville ha en alls?

De jag pratat med som fått veta det har inte mått så bra. Skrev om en kvinna tidigare vars mamma kämpat väldigt hårt för att få en väldigt sen abort men Socialstyrelsen sa nej. Hon mådde inte så bra. Men hon kanske är ett undantag?

En sida nedan för folk som överlevde sina aborter. Inte samma sak men detta diskuteras en del:

http://theabortionsurvivors.com/

Edit: Såklart är det inte bara unga mammor som är såhär, men det är ofta yngre som startar bloggar för att få ur sig sina funderingar. Gäller föräldrar i alla åldrar och även papporna såklart. Ofta papporna i tv-serierna t ex som tjatar om abort mm.

YooHoo & Friends

Haft en riktigt skitdålig dag. Muntrade upp mig själv med att titta på YooHoo & Friends som jag vill skaffa till N... Han har två redan (ena är egentligen min!)

Söta va? 

Det lilla huset!

Ringo mår bättre idag :) Vi var och tittade på ett hus i en annan kommun och jag vill gärna ha det huset, men har kollat lite på de saker som måste renoveras och det är en del. Men tack och lov ser en del av de saker som måste renovera billigare ut när jag kollar på sidor än vad jag trodde. Inget var akut så man kan också ta det stegvis. Är bara rädd om jag och min son inte kan träffa min man tillräckligt ofta om vi vill bo där. Vi har ju knappast plats i hans lägenhet om några år så vi kan ju inte bo där längre perioder. Önskar vi kunde ha det som min stuga där vi kan bo ibland alla och ibland bara jag och N och djuren, men det kostar väl för mycket. Hoppas jag kan få råd med huset!

Ibland känns det som att jag bara drömmer. Inget är verkligt, allt är bara fantasier om hur vackert allt ska bli, för jag vill det vackraste för vår lille son, men ibland känns det som att jag bara hoppas och blir besviken. Och då blir jag så ledsen. Jag räcker inte till. Kan inte göra något tillräckligt bra.

Men tänk om det kan bli vårt denna gång? Min och Ns och Ringos lilla flykttillhåll :) Då kanske jag kan ta tillbaka Lizzy. Med en fin trädgård där vovvarna kan leka. Jag önskar det kunde bli vårt till julen. Ett julhus, världens gosigaste jul.

Jag ska ha detta hus! Ska samla pengar. Om vi får bo i min mans lägenhet när vi saknar honom. Vilket är typ hela tiden, men nästan alltid när vi saknar honom då!

Hälsognäll

Känner mig lite ledsen för har något problem med livmodern. Kan inte ens sova på mage längre. Haft ont i flera veckor och det blir bara värre. Måste väl boka tid hos läkare, men är bara så trött på det här. Vill inte vara hos fler läkare, ta prover. Jag vill att min kropp ska vara bra nu. Jag försöker och försöker men blir aldrig frisk och jag är så trött på det. Verkar dessutom som att mina hormoner stabiliserat sig, vilket iofs är en lättnad just nu men betyder också att jag antagligen har kronisk hypothyreos och måste äta mediciner resten av livet så jag inte dör. Vill inte vara beroende av läkares välvilja och beroende av att bo nära rätt mottagning så jag inte ens kan åka på semester när jag vill för att jag måste vara och lämna prover. Visst, finns folk som har det värre, men det gör mig knappast gladare, snarare tvärtom.

Något dålig dag med andra ord...Så trött på min hälsa. Känns så meningslöst att kämpa och kämpa. Liksom numera måste jag leva på groddar, fisk och algdrycker (för att hårddra det hela förstås) men mår sämre än när jag levde på cigg, kaffe, saltlakrits och vin typ. Känns bara dumt. Men det var några år sedan, några operationer sedan osv. Är väl lite pga det som allt rasade också. Får väl skylla mig själv. Men får knappast frisk kropp av att vara anorektiker och/eller bulimiker i femton år eller mer (vilket jag var fram till 26-29 års ålder).

Jaja, don't do the crime if you can't do the time osv osv

Nu ska jag sluta vara ledsen (försöka iaf) och vara glad åt att min hund mår bättre och att vi ska vara och titta på ett hus idag!

Ringo hos veterinären

Ringo fick plötsligt idag akuta magproblem och började blöda massvis. Vi åkte in med honom till Blå Stjärnan akutmottagning och de var snälla men trodde inte att det var så farligt. Ringo fick två mediciner och ett specialfoder för tarmproblem. Han får inte bli stressad osv. Stackars Ringo. Jag hoppas verkligen att han inte ska bli riktigt sjuk. På fredag ska jag ringa dem och de ska avgöra om gastroskopi behövs mm. Hoppas så att han blir frisk!

Marmelad på storstadsbär

Igår kokade jag tre burkar björnbärsmarmelad på bär jag plockat i en skogsdunge där jag brukar gå förbi med hunden. Stället ligger lite avsides så det är inte mycket avgaser där. Björnbären var mycket fina och synd att inte ta tillvara på dem!

Kokade helt enkelt upp vatten med rensade björnbär. Lät koka ca 10 min. Hällde sedan i socker (använde lite fruktsocker + vanligt strösocker denna gång). Sedan blandade jag det pektinbaserade geleringspulvret Melatin (vegetabiliskt) i socker och rörde ner det i grytan. Lät koka några minuter, lät svalna ett tag och hällde sedan upp i burkar.

Marmeladen blev tyvärr inte tillräckligt söt enligt mig och lite för tjock, men går nog åt ändå!

Jag tror att folk inte alls tänker på att man faktiskt kan använda en hel del av det man hittar i skogsområden i stan till sylt, gele mm. Exempel som finns i vår omedelbara närhet:

Björnbär
Nypon
Nässlor
Äpplen
Maskrosblad
Rabarber

Har även sett hallon och svartvinbär, men i mycket små mängder.

En gång plockade jag körsbär från ett träd utanför en kompis hyreslägenhet och gjorde världens godaste körsbärsmarmelad hemma!

Gulliga kläder och tv-spel!

Hade lagt ut massa spel på tradera och plötsligt köpte folk fyra stycken på "köp nu!" och det var roligt! Faktiskt väldigt roligt att inte behöva sälja mina gamla rariteter till skambud. Nu har kanske de flesta eftertraktade spelen jag lade upp idag gått redan, men titta gärna på mina auktioner. Också lagt upp kläder mm.

I veckan ska vi kanske vara och titta på ett hus/torp igen. Hoppas vi kan ha ett litet hus någon gång!

Förskolan igen (mina tankar och min oro för utvecklingen i Sverige)

Som de flesta som läser min blogg vet så avser jag vara hemmaförälder så länge som det bara går. Det beror naturligtvis på hur vi ska sy ihop det ekonomiska så smidigt som möjligt, eftersom företaget jag arbetat för inte finns kvar på samma sätt som förr och det finns ingen plats för mig där längre.

Men jag oroar mig ändå för förskolorna för de minsta eftersom barngrupperna ofta är så stora. Förr fanns det lag på att det fick vara max 3 barn (under 2 år) per vuxen, men det är idag ingen lag på det. Samtidigt gör man det svårare för folk att bli förskolepedagoger och snart måste man läsa lika länge som om man skulle bli läkare. Direktiven är att man inom några år endast ska ha förskolepedagoger med denna fulla utbildning. Hur många barn blir det per vuxen då? 12?

Och ändå pratar folk så mycket om hur bra det är på förskolorna. Jag tycker det är fantastiskt om ni verkligen känner att ert barn trivs på förskolan, att ni känner hur ert barn växer med det och älskar att gå dit! Får all den kärlek och omsorg han/hon behöver. Men var inte blinda och gå inte på myten om att Sverige har en fantastisk barnomsorg, för det stämmer inte.

Varför jag började tänka på detta var detta blogginlägg jag kom över och en kommentar under som jag väljer att citera eftersom den väckte min sorg och fick mig att börja oroa mig för det mer:

Jag har inte jobbat länge på förskola, men jag känner redan att detta är inte för mig, just p.g.a. att man inte räcker till. Det är inget nöje att varje dag åka från jobbet och känna "Näe, det gick inge bra idag heller" då man inte räcker till. Den ekonomiska frågan har jag tänkt på också och kommit till samma som du, att dagvården blir onödigt dyr i slutändan. Men det värsta tycker jag är alla dessa föräldrar som inte kan eller orkar ta hand om sina barn. De umgås så lite tid med sina barn så att de knappt känner dem och de har knappt något socialt skyddsnät heller som kan hjälpa dem och ge råd i "uppfostringsfrågor" (fult ord...). Då föräldrar har barn på förskolan, trots att de själva är hemma och har ledig dag p.g.a. att de inte orkar ha sina barn hemma då barnen är för jobbiga, ja då blir man ledsen. Vem ska hinna älska dessa barn?!

Massa pandor!

Mammakärlek

Idag tog min man sonen några timmar över dagen så att jag fick sova ut (vi har dubbla boenden en månad till). Och det var bra för har inte sovit ut på länge, men det är knäppt för kändes helt konstigt att vara utan min son. Blev ledsen och kändes märkligt. Men var skönt att sova såklart, särskilt med migrän. Konstigt hur man kan bli så beroende av sitt barn, som ett förhållande på helt annan nivå än något annat man känt eller minns att man känt iaf. Jag kan tänka mig att kärleken till sina egna föräldrar var på så vis när man var barn, det jag känner när jag gråter efter dem på nätterna fortfarande ibland. När jag saknar och oroar mig.

När jag gick dit med vovven så satt N på golvet och lekte med min make och N bara sken upp så lycklig! Och jag kunde knappt sluta krama honom.

Hur kan man älska någon så mycket? Jag förstår inte.

Kewl

Ecce Homo och proverna

Lyckades äntligen vara och ta proverna. Höll på att svimma av matthet eftersom jag inte fick ta Levaxin på morgonen innan, men de såg att jag var risig så jag fick gå före och så sa de: "Ta dina tabletter nu genast!" Snällt av dem. Och nu, efter min dos Levaxin och lite kaffe så mår jag rätt ok igen. Hurra!

Skrattade rätt bra när jag såg denna artikel. Stackars kvinna försökte bara hjälpa till och piffa upp en hundra år gammal målning. Trodde först att det var ett skämt, liksom i Mr Bean-filmen när han förstör konst på museum, men tydligen är det en äkta nyhet!

Tycker synd om den stackars tanten... Men det är roligt.

Nyan Natt!

Min dumma sköldkörtelssjukdom förstör min hälsa och mitt humör. Hoppas det blir stabiliserat igen. Är rädd för att det ska bli kroniskt. Livrädd faktiskt. Ganska stor risk nu den andra gången :( Imorgon ska jag in för prover. Jobbigt och jag hoppas att jag får sova nu. Varit lite med sonen som får tänder och gråter. Men nu tror jag att han sover. Klockan är 0341 på morgonen... Och jag uppdaterar bloggen? Det är faktiskt för att jag avvaktar lite om han börjar vakna igen. Har lite svårt att slappna av.

Läste ett gööörbra citat i en gammal bekants blogg angående missunnsamma personer som inte gillar att hon skriver om glada saker. "Att jag trivs med livet bör ju rimligtvis inte innebära att någon annan måste vantrivas med sitt, det är ju inte ett byte "okej nu är en glad nu måste en vara ledsen", så funkar det ju inte."

Och det stämmer att folk verkar tänka så. Fan, nu är hon glad! Och JAG är ledsen? Om hon är ledsen då blir jag gladare... Hmm

Nu vrider sig bebisen och verkar ha ont igen. Stackars lilla kväkis!!!! Han ligger bredvid mig hela tiden och jag klappar. Skriver från sängen. Men nu ska jag sova.

Ni får bild på något gulligt!

Imorgon ska jag kanske träffa min gamla kompis J. Åratal sedan sist! Vi ska leka med vovvarna :) Då kanske detta sker!

Melissa Ohden överlevde sin mammas abortförsök

Har förr skrivit om Gianna Jensen och läste nyss om Melissa Ohden som också överlevde en liknande sen abort med injektionsspruta som den Gianna Jensen överlevde. Melissa Ohden verkade dock ha klarat sig ännu bättre och verkar inte ha fått några skador. Hon är nu vuxen med egna barn. Pratade en gång med en kvinna som var en svensk "överlevare", men på ett annat vis. Hon hade fötts enbart för att hennes mor som försökte döda henne hela hennes tid i livmodern inte hade fått tillstånd till särskilda skäl att göra en sen abort. Alla dessa överlevare blev naturligtvis bortadopterade. Den svenska kvinnan hamnade i en närståendeadoption, som jag förstår, och det verkade inte gå så jättebra för henne pga en dålig relation med sin mor. (inte så konstigt)

Melissa Ohden, nyss räddad från aborten.

Melissa Ohden - abortöverlevare

Gianna Jensen och Melissa Ohden fick senare leta upp sina föräldrar själva när de var vuxna och redo. Något som verkar ha gått mycket bättre. Melissa Ohden har exempelvis föreläst om hur man finner styrkan att förlåta den som försökt döda en.

Hemskt att man låtit folk döda sina barn så långt in i graviditeten (7 månaden) så länge i USA. Hemskt överhuvudtaget.

Här är Melissa Ohdens hemsida melissaohden.com för den som vill läsa mer.

Lista

1. Vad heter du? - Det är väl ingen större hemlighet vad jag, min son eller min man heter men väljer ändå att inte skylta med namn på någon från min familj på bloggen för mycket.
2. vad skulle du vilja heta ifall du själv fick välja? - Tja, jag har väl valt. Gifte ju till mig nuvarande efternamn och har bytt namn några gånger så skulle aldrig orka byta till något nytt igen. Inte en chans. Men ibland önskar jag att jag hette något cachy som Betty eller Nancy t ex.
3. Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig? - Saga
4. Vilket stjärntecken är du? - Bryr mig inte om sådant, men jag är våg.
5. Vilken årgång är du? - 1979
6. Vart bor du? - Göteborg
7. Bott utomlands? - Nej, tyvärr, inte på riktigt.
8. Flyttat antal gånger? - 16 tror jag:/
9. Vart skulle du vilja bo?- Kalifornien
10. Vilken skolklass?- Ingen. Är för gammal.
11. Vad vill du bli när du blir äldre?- Äldre? :)

UTSEENDE
1. Hur lång är du? - 175 cm
2. Hur mycket väger du? - Runt 70 kg
3. Hårfärg och frisyr? - Rött något ovårdad hår, axellångt 
4. Ögonfärg? - Blå
5. Mest nöjd med? - Mina ögon
6. Minst nöjd med? - Önskar att jag var smalare, så vikten
7. Skostorlek? 40
8. Glasögon? - Nej
9. Har du några piercingar/tatueringar? - Två tatueringar på ryggen. Inga som betyder något eller som jag bryr mig om

FAVORITER
1. Filmer? - Gillar Narnia, Sagan om ringen, Harry Potter och sådant
2. Låtar? - Trevlig popmusik typ och en del rock från 70/80-talet, typ Bowie. Favoritskivorna är med Bowie bland annat. Station to Station, Low osv.
3. Årstider? - Hösten
4. Mat/dryck? - Frukt och fisk
5. Djur?- Hundar!
6. Färg? - Rosa, blått, rött. Glada färger och massa färger.
7. Parfym - Söta parfymer som YSL Baby Doll
8. Tv-program?- Gillar Mad Men t ex men glada serier som IT Crowd osv mest
9. Ämne i skolan?- Bild
10. Sysselsättning? - Ta hand om djur och barn.

KLÄDER
1. Vad använder du just nu för jacka? - En typ sailorinspirerad tygjacka
2. Vad använder du just nu för skor? - Rosa converse-kopior
3. Favoritfärg på kläder?- Rosa, blått, svart, guld
4. Favoritmaterial på kläder?- Bomull
5. Vilka kläder skulle du vilja ha just nu? - En blå skinnjacka vill jag gärna ha
6. Favoritaffärer? Äh vet inte, Jag köper det jag tycker är fint så det varierar.
7. För ungefär hur mycket köper du kläder för i månaden? - Kanske snittar på 500 kr just nu
8. Favoritmärke?- Har inget.
9. Vad har du för byxstorlek?- Köper aldrig jeans, men kanske 32
10. Vad har du för tröjstorlek?- 40

BLANDAT
1. Vad heter din morfar? Niilo
2. Vad har du i din:
a) jackficka just nu? Hundpåsar
b) skolväska just nu? Har ingen
c) handväska eller liknande just nu? Plånbok, läppglans, hundpåsar, fickspegel, hjärtmedicin, tetrapack med välling, blöja
3. Vad är du beroende av? Levaxin, om man kan säga beroende. Måste väl ta dem för att överleva typ.
4. Vilket land kommer du i från? Sverige/Finland
5. Vilken sorts lypsyl använder du?- Hanna Montana Strawberry eller Cherry Coke
6. Vad tror du på? Gud och evolutionen. Biologist ut i fingerspetsarna
7. Vilken religion tillhör du, om du nu tillhör någon? Katolska kyrkan mer eller mindre. Kristendomen.
8. Har du nåt husdjur? Två hundar, varav ena just nu bor hos mamma och pappa. En kanin.
9. Vad bor du i? Lägenhet...

GREJER
Plånbok: Sailor Moon-plånbok
Tandborste: Någon grön från Ö&B
Smycken: Vigselring.
Solglasögon: De lila som är hela. Gått åt tre par i sommar.
Underkläder: Vita trosor
Nagellack: Har inget, men det brukar vara rött

Chinchillan Bella och andra gulliga chinchillor!

Jag hade en chinchilla förr. Det är många år sedan nu (köpte henne på 90-talet redan) och jag kan inte skaffa en ny chinchilla i nuläget, men jag saknar min lilla Bella. Jag har några bilder på Bella men lägger här in bilder på andra chinchillor också som är söta! Lilla Bella, min gullunge!

Felicia försvann - Felicia Feldt (Anna Wahlgrens dotter)

Håller nu på att lyssna (ljudbok, faktiskt första ljudboken någonsin för mig) igenom Felicia Feldts bok Felicia försvann om hur det var för henne att växa upp som "barnexperten" Anna Wahlgrens dotter. Hon är inte glad åt sin mamma öht och försvarar repetitivt sin rättighet att hata sin mamma och inte vilja försonas. Jag mådde dåligt innan jag faktiskt själv lyssnade igenom boken, pga de avsnitt jag hört talas om och alla exempel på hur dåliga mamma hon ibland har varit. Genuint elak ibland Anna Wahlgren verkar ha varit en rätt deprimerad kvinna emellanåt (hon har själv skrivit böcker om sitt liv, om misshandel, hemlöshet osv) och i denna bok tas även upp hur ett av hennes barn omkom.

Jag har redan ogillat Anna Wahlgren pga filmer jag sett på hennes forum om hur man ska få spädbarn att sova hela natten osv. Rent ut sagt äckliga metoder, på snudd till barnmisshandel. Jag skulle aldrig komma på tanken att göra som de gör i filmerna som exempel mot mitt barn. Inte en chans. Mår illa av tanken på det.

Men.

Denna bok får mig märkligt nog mest att tycka synd om Anna Wahlgren, inte om dottern. Hur en vuxen dotter i 40-årsåldern kan komma på tanken att skriva en sådan här bok öppet om sin mamma förvånar mig. En mamma som fortfarande är i livet. Hur hon klagar över att hennes mor hängt ut henne och hennes far i sina egna böcker och så gör hon precis samma sak? Hon skriver om hur hennes dotters pappa ligger med sin mormor osv.

Jag har aldrig läst om ett så genuint hat mot en förälder. Rosemary West är mer förlåtande än Felicia Feldt och hennes föräldrar våldtog, misshandlade, sålde henne hela hennes barndom och dödade dessutom hennes syskon och grävde ner dem i källaren. Inte ens Josef Fritzls barn uttrycker ett sådant genuint hat.

Tyvärr är det många barn som växer upp med alkoholistföräldrar och får psykiska problem pga det. De flesta skulle aldrig få för sig att hata sin förälder hela livet trots misshandel, hårda ord mm. Jag är chockad.

Jag försvarar verkligen inte Anna Wahlgrens sätt att bete sig mot sin dotter Felicia, men två fel gör inte ett rätt. Och jag tror faktiskt inte heller att Anna Wahlgren hatat sin dotter. T o m galna avsnitt i boken visar på tvärtom fast hon gör många fel. Däremot hatar dottern sin mamma något extremt.

Ja, Anna Wahlgrens metoder verkar i detta fall skadat anknytningen oerhört. Har aldrig läst någon hata sin förälder såhär mycket. Och visst är det många vidriga exempel hon tar upp, men ändå?

Flera gånger frågar Felicia om hon måste älska sin mamma.

Jag tänker, nej, det måste du verkligen inte. Men att hata henne så djupt gör nog större skada än du tror. Hoppas verkligen att det hjälpte att skriva boken...

Edit: Och dessutom att ägna kapitel åt hur dålig Anna var på att laga mat och att det var äckligt att äta gröt. Det känns bara som gnäll, faktiskt. Förutom då när mamman var deprimerad efter sonens död och inte köpte mat alls. Kapitel om hur jobbigt det är att äta gröt ofta?

Känns spontant som att hon kanske skulle ha ägnat lite mer tid till att fråga var papporna tog vägen. De som är sååå snälla när de bryr sig en gång vart fjärde år. Säger bara.

Haha oj, måste läsa denna bok!

Denna bok Thomas Salme: En bluffpilots bekännelser verkar vara en fantastiskt rolig bok även om det nog inte är meningen. Herregud, vad han verkar konstig, mannen. Recensionen är nog en av de roligaste jag läst också. Bilderna nedan är hämtade från bloggen malinthewriter.

Tydligen så tog inte författaren denna recension så bra, vilket jag väl kan förstå om det inte var meningen att boken skulle mottas så, men jag kan nog säga att han inte behöver misströsta, för boken kommer nog att sälja som smör i solsken ändå :) Så kanske var denna omtalade recension den bästa han kunde få? Det ryktas att han blev arg och kommenterade recensionen med att hon fått för lite kuk, vilket gör det hela ännu mer humoristiskt :)

Din bok kommer att sälja bra, Salme! Jag ska läsa den iaf.

Pussy Riot-debatten

Har inte riktigt följt debatten om feministiska punkbandet Pussy Riot som protesterade och bråkade i en rysk ortodox kyrka, men ska ändå skriva lite om det eftersom min åsikt skiljer sig från många andras. Jag tycker att det är helt rätt att ge kvinnorna straff eftersom man inte går in i en kyrka och ställer till bråk. En fristad. Man beter sig inte så att man får kyrkobesökare att bli rädda och gör det med vilje och medvetenhet.

Att tjejerna i bandet sedan säger att de inte ångrar sig trots att detta innebär att de kommer att skiljas från sina barn i två år i fängelse, att de inte ens tänker be om ursäkt och att de visste om straffskalan och att den dessutom i vanliga fall kan vara upp till sju år, det är ännu mer en orsak att de faktiskt bör straffas. Deras advokat ville ha lägre straff för att de är mammor? Ja, det kanske den feministiska punkgruppen skulle ha tänkt på själva innan sin attack eller kan kvinnor inte ta konsekvenserna av sina handlingar? De visste precis det de gjorde, ångrar sig inte och valde att göra det. Det får man väl respektera isåfall.

Att man sedan kan tycka att rättsväsendet skulle bortse från detta och fria dem för att man tycker att kvinnor inte ska sitta i fängelse för att de betett sig korkat åt är en annan sak. Men de är mellan 25-29 år som jag förstått och är inte barn även om alla tidningarna visar bilder på deras söta oskyldiga ansikten. Väljer man hellre att begå brott än vara med sina barn och inte ens ångrar sig så bör man antagligen sitta inne.

Annars verkar de faktiskt vara trevliga tjejer, men det är självklart att folk som medvetet bryter mot lagen, planerar sitt brott och inte ångrar sig ska ta konsekvenserna av sitt handlande också.

Jag har en släkting som suttit ca 20 år i ryskt fängelse för något mindre uppviglande än detta så det är inte helt främmande diskussioner för mig, detta med ryskt rättsväsende. Ärligt talat, jag trodde de skulle få maxstraffet som var mindre än vad jag trodde. 2 år är inte så mycket. De var medvetna om vad de gjorde och kunde ha fått något mycket värre.

Och ni som klagar på rättsväsendet i Ryssland kan jag meddela att det är ganska mycket lindrigare nuförtiden. Så det är på väg åt rätt håll om man välkomnar allmän oordning och väl planerad uppvigling.

Jag STÖR mig

Saker jag stör mig på:

- Folk som säger "diagnos" istället för sjukdom, funktionshinder, störning osv. DIAGNOS betyder att en läkare har satt en diagnos. T ex "NN har halsfluss/astma/ADD/narcissistisk personlighetsstörning/cancer" osv. Ordet "diagnos" betyder inte att man nödvändigtvis ens har något problem, utan enbart att en läkare har satt en diagnos. En diagnos kan vara felaktig. Man kan även ha ett problem i livet/sjukdomar/funktionshinder utan att ha fått en diagnos. Skilj på dessa saker. Det är så jävla störande när folk säger exempelvis: "Han har diagnos" men menar egentligen "Han har troligtvis något slags funktionshinder". Det är lika dumt som att säga "Han har skor" för att någon har ont i fötterna. Sätta en diagnos är något en läkare gör, inte något man ÄR.

- Folk som tolkar saker man säger/skriver precis hela tiden. Exempelvis
Någon säger: "Jag tycker inte att det ska vara givet att pappor ska få ta upp en sovplats på BB om det är brist på plats på BB."
Svar: "Jag tolkar det som att du tycker att pappor är sämre föräldrar än mammor."
Tolka inte. Läs vad som står. 
Och säg vad du menar när du pratar själv så att andra slipper resonera i cirklar hela tiden när de pratar med dig.

- Folk som är språkpoliser på forum/Facebook osv som inte kan respektera att även en person som är kass på att stava kan ha en åsikt som är värd att respektera.
Exempel:
"Jaa tycker de e fel att slå sin mamma eftesom hon få ont"
"Om du lär dig att stava kanske man kan ta dina åsikter på allvar!"
Bara för att du är bra på att stava betyder det inte att du är mindre korkad när det gäller andra saker.

Hej dåååå :)

Lite mer kawaii grejer på tradera!