fredag 19 november 2010

Den svenska rädslan för oliktänkande

Jag är ofta ganska fundersam över den svenska rädslan för oliktänkande. Kallar man det främlingsfientlighet så är det något negativt, men handlar det om att man inte vill lyssna på Sverigedemokrater, då är rädslan för oliktänkande och främmande uppfattningar plötsligt helt ok. I ett demokratiskt land är det viktigt att folk med alla slags åsikter får komma till tals, tycker jag. Det är pga detta som många från andra länder kommit hit. Varför ska man förhindra vår yttrandefrihet bara för att man inte håller med?

Finns folk som på allvar tycker att man ska slänga ut Sverigedemokraterna ur Riksdagen. De blev inröstade vid ett kontrollerat val av den svenska befolkningen, men när resultatet inte passar majoriteten så vill folk att man ska sparka ut dem? Det är ett parti som den svenska befolkningen medvetet röstat in!

Det som gör mig riktigt less är när den klassiska "svenskheten" dessutom ska hånas till varje pris, medan man samtidigt hyllar kulturer från andra länder. Varför är Sverige sämre? Varför inte lika bra? Varför ses det som "fint" i många kretsar att skryta om sin mångkulturella bakgrund, men inte vatten värt att vara infödd svensk många generationer tillbaka? Det är väl lika bra vilket land man än kommer ifrån?

Och visst fattar jag att det är någon slags motreaktion mot rasistiska uttalanden, men ska man alltid vara lika dålig själv som den man hackar på? Hur blir det bättre?

Är bara trött på det jävla tjafset om SD, det är som 90-talet igen. Inte ens gamla tyskar verkar vara så rädda för "nynazism" som infödda svenskar är. Slappna av lite, för Guds skull. Så mycket hat som svenskar har mot sig själva så blir det väl inbördeskrig snart.

Allas åsikter ska få yttras och alla nationaliteter är lika mycket värda.

Tack och hej från invandraren som blir kallad rasist rätt ofta.

torsdag 18 november 2010

Dejt, muffins och High Expectations Asian Father


Varit på dejt hos min exsambo och ätit lax och ris och tittat på hans nya tv! Jag får hans gamla och det är ju jättebra eftersom det inte går att spela Xbox360 på min egen tv! Igår var han här och vi målade! Jag fick en julstjärna (blomma) i present!



Idag kunde inte min kompis L komma på besök så min kompis F kom istället och vi bakade muffins, eller ja, han tittade på och jag bakade:). Hundarna börjar trivas allt bättre men ska bli schysst när jag får min isoleringsdörr så jag slipper ha madrasser framför ytterdörren för att dämpa dunsar i trapphuset.



Hittade en småkul sida http://highexpectationsasianfather.tumblr.com/

Bilderna är därifrån!:) Allt är inte kul men en del!

Vikten... Suck

En sak stör mig väldigt. Jag har problem med att jag går upp väldigt mycket i vikt, t o m när jag är magsjuk mm. Växlar flera kilo från dag till dag och har nog sällan ätit mindre än nu pga gallstensproblemen. Gick ju ner till 73 i juli men tog mod till mig och vägde mig idag (trodde att jag borde gått ner till under 70 så hoppades) och vägde nu 77,8. Liksom suck och what the fuck? Vågar ju knappt äta. Visst har jag varit rätt inaktiv men det här är ju värre än någonsin om man går efter matintag.

Well, har INTE gått ned massa i vikt om viktmålet är ändrat i min lilla ticker längst upp på bloggen, har helt enkelt gett upp tanken på att gå ner till 58 och har ändrat det till 63. Är nog hälsosammare för mig. Så illa som det går för mig att gå ner så lär jag ligga i kistan innan jag väger 58:)

Imorgon kommer kanske älskade L på besök! Hurra!

Idag har jag och min (ex)sambo(numera särbo men hatar ordet) målat väggarna i sovrummet, satt upp gardiner och haft allmänt bra! Lycka!

Trailer Park Boys - Ricky, Ray, and Bubbles Talk About Santa

Ricky är så bra. Älskar att han är så korkad men ändå snäll. Så bra när han tror att Gud och tomten är samma person!

tisdag 16 november 2010

Ett icke perfekt liv är väl bättre än inget liv?

Samma dag jag flyttade och packade mina saker så tittade jag lite på en väldigt hemsk och gripande dokumentär och barnhemsbarn i Bulgarien som levde under vidriga förhållanden. Många var sjuka barn som bara förvarades där, undernärda, bara lämnade att dö. Det var barn som fick ligga i sängen med brutna ben som inte åtgärdades, de svalt, hade inte lärt sig att prata för att ingen försökt lära dem. De bara satt och vaggade fram och tillbaka och blev vansinniga av att bara förvaras.

Jag önskar så att jag bara skulle kunna åka dit och hämta dem. Ta hand om dem. Inte alla såklart, för det skulle jag inte kunna, men ett barn i alla fall. Jag skulle så gärna vilja hjälpa ett av dem.

Jag tycker att det är jättebra att Sverige har strikta lagar för adoption, men dessa barn plågas värre än försöksdjur gör i svenska laboratorium och jag får inte ta hand om ett för att jag inte är GIFT och för att jag har ADHD.

Visst, jag är långt ifrån perfekt, men jag skulle aldrig slå ett barn, aldrig binda fast det i en säng, aldrig svälta det eller låta det ligga med brutna ben i sin egen avföring, lämna det utan att få en kram i hela sitt liv, få ligga med blöjor till tonåren för att barnet inte pott-tränas eller ens FÅR gå på toa när barnet behöver!!!!

Jag skulle älska barnet, krama barnet varje dag, se till att barnet fick i sig bra näring, lära barnet läsa och skriva, ta med barnet på födelsedagsfester, bio, teater, picknick, han/hon skulle gå i skolan, gå i kyrkan, få vara i en familj, sporta, ha kompisar, ha hobbys och ÄLSKAS, stöttas livet ut med omsorg och kärlek.

Det måste väl alla förstå är bättre än som det är där? Något är väldigt fel.

Nej, jag skulle inte kunna ge ett adopterat barn ALLT, men jag skulle kunna ge det mycket.

Första flyttbilderna:)

Ja, det ser helt galet ut här, men detta var efter att vi just flyttat in grejerna! Eftersom jag hatar afrikanskt inspirerade bårder så ska jag måla rummet ljusrosa!
Fixar sovrummet just nu med första strykningen hallonröd. Fick hjälp att flytta skåpet igår kväll så jag kan måla ordentligt! (Tre kronor på datorn, har äntligen kommit till Pamela och Johanna Sällström-avsnitten!). Har fått internet att funka trådlöst efter många om och men och kvartersvärden har varit här och godkänt mina minirenoveringar och kollat sprickor i handfaten.

Hade problem med ex-hyresgästen som fick för sig att hon skulle skruva ett LÅS ur ytterdörren, vilket slutade med att jag bytte telefonnummer efter att hon började skicka sms om att jag var sjuk i huvudet (bara för att jag inte vill sova i centrala Göteborg med ett HÅL i ytterdörren) och när jag pratade med kvartersvärden så sa han att jag inte ska göra det heller. Ytterdörren ingår i hyran. Var väl det jag trodde.

Synd att det alltid ska bli bråk när man flyttar:( Men blir nog bra här när jag fått en isolerningsdörr. Hundarna hatar smällarna i trapphuset.

torsdag 11 november 2010

Nycklar imorgon?

Verkar som att jag får nycklar till lägenheten IMORGON redan! Då ska jag och syrran åka och köpa färg! Hurra!

Ritalin - nej tack

Har aldrig reagerat så jävla dåligt på en medicin som jag reagerade på 20 mg Ritalin igår. Jag trodde att de var ungefär samma som Concerta, exakt samma t o m, men om det så var hjälpämnen som gjorde skillnaden så nej, det funkade inte.

Blev först extremt arg, sedan totalt känslokall och så tillbringade jag och min sambo hela kvällen, stor del av natten och även en halvtimme på morgonen till att RÅgräla.

Jag brukar inte vara känslokall och inte empatilös och det här var bara skrämmande. Och detta var lägsta dosen jag skulle börja med!!!

Nej, aldrig igen. Helvete vilken pärs. Plus att jag fick migrän i morse ändå.

Jag kommer nog aldrig att ta en medicin igen. Det här skrämde skiten ur mig. Och visst kan det vara biverkning som försvinner om ca två veckor eller så men fram tills dess hinner jag bli singel, vräkt och kanske t o m häktad om jag fortsätter ta den.

ALDRIG MER.

onsdag 10 november 2010

Internetet

Fixat bredband med trådlös router (gratis till) till min nya lägenhet. Var lite jobbigt eftersom jag har en två år gammal betalningsanmärkning men min man borgar för mig. Ska ändå fixa autogiro direkt när jag fått papper på min anställning så han ska inte behöva tänka på det.

Blir skönt att få det fixat. Man blir lite jobbig utan internet, särskilt när man ska jobba hemifrån via nätet... Då får man ju ingen lön heller och får ännu mer betalningsanmärkningar!!!

SÅ ska det inte bli!

Nå, nu ska jag sticka ut med voffsingarna och sedan åka till min systers lägenhet och röja.

tisdag 9 november 2010

Min fina vän!

Hemma igen, förkylningen börjar lätta och har träffat en av mina finaste vänner, L, idag och hon är en så underbar person. Känns som att vi förstår varandra så bra och jag blir så glad över att ha henne i mitt liv.

Snart kommer min älskling hem och vi ska ut och äta middag för att fira mitt JOBB! Vet ännu inte riktigt vad jag ska göra men det ordnar sig nog eftersom jag ska göra allt jag kan för företaget! Är så underbart lycklig för att jag fått en chans trots att jag är så illa däran med gallstenar, adhd och allt!

Ska förresten få testa Ritalin istället för Concerta eftersom det ju kan vara hjälpämnena i Concertan som ger mig migrän. Hoppas det funkar! De ville sätta mig på antidepp men jag vill inte ha sådant. Jag blir ju faktiskt mer deprimerad för att min ekonomiska situation är/varit så kass och att jag har problem med magen, inte för att jag är kemiskt deprimerad.

måndag 8 november 2010

Om separationen

Jag och min man har varit riktigt förkylda och jag är nu i min systers gamla lägenhet (som jag är i för sista gången nästan, ska städa ur den i veckan då nästa hyresgäst ska flytta in den 13e) eftersom han har sin dotter och jag vill inte smitta henne (min man mår bättre), särskilt inte då hennes mamma är höggravid och jag inte vill vara orsaken att hon blir sjuk då...

Men snart ska vi alla vara tillsammans mycket mer! (Ja, alltså jag, min man och hans dotter, inte hennes mamma med mig kanske:)).

Många tror att jag och min man ska göra slut i o m att jag flyttar, men så är det inte. Vi är ihop på samma sätt som förr men har varsitt boende nära varandra. För mig, som är ganska konservativt uppfostrad, känns det ganska knepigt att vänja mig vid att leva med en annan familj parallellt med min egen hela tiden i o m flickans mammas familj. Det har inget att göra med att jag inte tycker om dem! Inte ett dugg! Det är bara att vara "styvmamma" finns liksom inte för mig eftersom skilsmässa inte finns för mig. Jag är hellre en vuxen som är en god vän till barnet, ihop med hennes pappa, stöttar henne till 100%, men håller mig lite på avstånd när det gäller att vara en "familj". Jag vill kunna dra mig undan när jag inte vet var jag står i uppfostran mm. Eftersom jag vet mina egna begränsningar så är det bäst att det blir såhär.

Jag vill inte behöva känna mig utslängd ur mitt eget hem när jag är sjuk mm, bara för att det inte funkar med barnet då och jag inte vet vad jag får säga eller göra och känner mig otrygg och helt lost. Det enda som vore värre är att hon skulle känna sig ovälkommen i sitt eget hem och därför gör vi såhär, så att vi kan vara tillsammans allihop och det inte känns påtvingat från något håll.

En styvmamma/styvpappa är en främling i en annan familj oavsett hur länge man är ihop och det är inte min grej. Det är min ståndpunkt efter att ha försökt. För folk som vuxit upp med det kanske det är på ett annat sätt men det spelar ingen roll för mig faktiskt. Det är jag som ska leva mitt liv.

Men vi gör inte slut. Sådeså:) Jag älskar dem båda två!

Hänger inte med!

Tror att jag lyckades göra en adressändring via skatteverket till slut. "Fastighetsbeteckning"? Vad är det för dumheter? Eff, verkar som att saker börjar förändras lite plötsligt. Kanske har jag snart något slags fast jobb (via släktingar) och OM det funkar så är jag jätteglad men är orolig att jag ska ligga dem till last på något vis, men man får inte ta det negativa i förskott:) och kanske har jag fått ett skrivuppdrag! Massa grejer sker och jag hänger inte med!

Men det är glada saker! Fattar bara inget! Men liksom vafan? TÄNK om jag får ett JOBB?

torsdag 4 november 2010

Fattar inte Tyra Banks Show


Alltså visst, varför tittar jag på det? Men brukar ha tv:n på i bakgrunden när jag sitter vid datorn och idag t ex handlar det om varför män är irriterande.

En kvinna önskar sig en miniräknare med större knappar i present. Så får hon en miniräknare med större knappar i present av sin man. Alla bara suckar och han får skämmas och de kallar honom korkad och irriterande. Varför? Hon fick vad hon önskade sig så jag fattar ärligt talat inte. Ska man ljuga om vad man vill och sedan ska männen lista ut när man ljuger och när man talar sanning, annars är de idioter?

Och så försöker de lära unga män hur de ska ha manlig inredning hemma. T ex ha kaststjärnor i väggen att hänga kläderna på och doftljus som luktar lägereld? Kom igen för fan. Hur blir det mer manligt att inreda sin lägenhet med fejkvapen (skoj visst, men mer manligt än något annat?) eller att ha doftljus med lukt av lägereld istället för äpple, tjära, vanilj eller något annat man brukar kunna köpa?

Liksom doftljus. Är man så jävla rädd för att verka gay så är väl det sista man ska köpa maskulint anpassade doftljus för män, även om lukten kanske är god. Liksom konceptet är så homofobiskt så man sprängs.

En riktig man skiter väl fullständigt i om han verkar gay för andra eller inte utan lever som han tycker passar honom, oavsett om han väljer att inreda med spetsgardiner, volanger, fejklägereldar eller doftljus.

tisdag 2 november 2010

Vikt...

Gah... Är helt säker på att jag gått upp typ allt jag gick ner för ett tag sedan och det är så jäkla konstigt för jag kan ju äta jättesällan och spyr osv pga besvären, men får ont av att gå upp i vikt. Blä. Måste gå ner i vikt för att min hälsa inte ska bli ännu sämre, men vågar inte ens väga mig. Skit också!

För mig handlar det knappast om maten utan att jag inte rör mig tillräckligt, men fan jag är ju sängliggande pga hälsan. Blir arg.

Jag som ville äta typ levande föda/raw food och sådant och så kan jag inte ens pga gallstenarna. Blir arg på min svikar-kropp!