lördag 11 februari 2012
torsdag 9 februari 2012
Älskar att vara mamma
Har förändrats så mycket sedan jag fick barn. Är en helt annan person. Jag
är stark, självständig, orädd på något vis. Jag är nöjd med den jag är
och med mitt liv. Känns som att det är nu livet har börjat. Mycket
trodde jag skulle förändras, men aldrig att det skulle kännas såhär bra
för mitt självförtroende.
Det är konstigt. Jag trodde att jag skulle jagas av sömnlöshet, känna mig otillräcklig, vara konstant trött och sliten och visst är det kämpigt när barnet har ont i magen och skriker konstant (när det sker, har kommit relativt lindrigt undan med bara en enda riktigt hemsk vecka hittills) och att vänja sig vid att aldrig kunna vara bara "själv". Men det också, med sömnlösheten, min sömn har aldrig varit bättre för nu ligger jag inte uppe på nätterna och mår dåligt. Jag har slutat drömma mardrömmar nästan helt. Jag förstår att jag med mina sömnproblem är ett undantagsfall, men för mig fick jag börja sova bättre när jag fick barn än vad jag gjorde innan.
Jag funderar på vad jag ska göra med mitt liv. Inget känns omöjligt. Funderar på att t ex börja arbeta med de utsatta barnhemmen i Bulgarien, skriva klart flera bokprojekt, gå fler kurser mm. Har fler hobbys på gång, orkar städa mer, tar bättre hand om mig själv och min kropp.
Mitt barn är det bästa som hänt mig. Jag vill äntligen leva fullt ut. Jag är inte längre lika rädd, lika stressad. Jag är så tacksam över att mitt liv fått denna fantastiska vändning och jag är så glad över att jag har min älskade make att dela detta med.
Det är konstigt. Jag trodde att jag skulle jagas av sömnlöshet, känna mig otillräcklig, vara konstant trött och sliten och visst är det kämpigt när barnet har ont i magen och skriker konstant (när det sker, har kommit relativt lindrigt undan med bara en enda riktigt hemsk vecka hittills) och att vänja sig vid att aldrig kunna vara bara "själv". Men det också, med sömnlösheten, min sömn har aldrig varit bättre för nu ligger jag inte uppe på nätterna och mår dåligt. Jag har slutat drömma mardrömmar nästan helt. Jag förstår att jag med mina sömnproblem är ett undantagsfall, men för mig fick jag börja sova bättre när jag fick barn än vad jag gjorde innan.
Jag funderar på vad jag ska göra med mitt liv. Inget känns omöjligt. Funderar på att t ex börja arbeta med de utsatta barnhemmen i Bulgarien, skriva klart flera bokprojekt, gå fler kurser mm. Har fler hobbys på gång, orkar städa mer, tar bättre hand om mig själv och min kropp.
Mitt barn är det bästa som hänt mig. Jag vill äntligen leva fullt ut. Jag är inte längre lika rädd, lika stressad. Jag är så tacksam över att mitt liv fått denna fantastiska vändning och jag är så glad över att jag har min älskade make att dela detta med.
Lycka.
söndag 5 februari 2012
Föräldraskap utanför ramarna
En tanke slog mig idag. Oj, vilken dålig mamma jag måste vara enligt vissa som fick planerat snitt pga personliga orsaker, som inte kunde amma mer än tre veckor och då inte ens på riktigt utan fick sitta med bröstpump flera timmar per dag istället för att som en riktig kvinna kunna ge mitt barn mat "naturligt" (var inte mitt val någonstans och jättejobbigt för mig), att vi inte planerar att ha vårt barn på dagis/förskola öht om jag kan slippa och annars kanske bara ca 10 timmar per vecka, att vi inte planerar att dela föräldraledigheten jämnt. Och så det värsta av allt antagligen, att han kommer att fostras till stor del enligt kristna ideal. Och inte bara kristna utan t o m katolska!
Har sååå många gånger hört att människor som jag inte "borde få ha barn". Dvs vi som tänker lite utanför ramarna och inte är helt hjärntvättade av den svenska modellen. Eller helt enkelt inte var fysiskt kapabel till det.
Förkyld
lördag 4 februari 2012
Babybjörn, kigurumi och raw food
Jag är något förkyld och det är halt ute så har dragit mig för att använda nya Babybjörn bärselen min man köpte till oss i veckan. Den verkar jättebra! Fick väldigt ont i ryggen av den förra. Den nya är en Babybjörn Comfort Carrier och ska fungera fram tills att barnet är ca två år från tre månader (han är inte tre månader än, men snart). Det är väldigt kul att gå med sin bebis i bärsele, tycker jag, förutom när det är halt eller när man har ont i ryggen. Men jag har broddar, får använda dem.
Beställde en testbeställning med kigurumi-dräkt till butiken men får se hur det blir med dem. Hoppas att vi kan ha kigurumis hos Ukiki-Shop!
Börjar bli rätt så less på min raw food-diet. Min mage är BRA (vilket är makalöst ovanligt, tänk bara för ett år sedan kunde jag inte ens äta grönsaker innan operationen), den funkar som den ska, mår fysiskt rätt okej trots att jag är förkyld osv t o m men jag kan inte sticka under stol med att jag tycker att raw food är ganska så tråkigt emellanåt. Beror väl också på att jag inte haft så bra med tid med att fixa mat alla gånger och att jag tappade mina mungbönsgroddar i diskvattnet och liknande saker och därför inte kunde äta dem som planerat, men jag är hela tiden sugen på bl a sushi. Ska äta sushi någon dag snart (är inte så bra på att vara hardcore med grejer), men eftersom jag inte är desperat efter sushi än så får det kanske bli en annan dag. Ska till Ica Fokus senare idag och handla lite mer nyttigheter samt skicka en födelsedagspresent till pappa som jag gjort! Idag åt jag dock bovetegröt. Det var okej och ger mycket energi och mättnad.
Bovetegröt:
1 dl bovetekorn
3 torkade fikon
1 msk krossade linfrön
låt ligga i vatten under natten. Mixa till gröt på morgonen. Salta lite om du tycker att det behövs. Servera gärna med en skivad banan och mandelmjölk/sojamjölk t ex (det skippade jag och därför var det inte lika gott som jag vet att det kan vara).
Beställde en testbeställning med kigurumi-dräkt till butiken men får se hur det blir med dem. Hoppas att vi kan ha kigurumis hos Ukiki-Shop!
Börjar bli rätt så less på min raw food-diet. Min mage är BRA (vilket är makalöst ovanligt, tänk bara för ett år sedan kunde jag inte ens äta grönsaker innan operationen), den funkar som den ska, mår fysiskt rätt okej trots att jag är förkyld osv t o m men jag kan inte sticka under stol med att jag tycker att raw food är ganska så tråkigt emellanåt. Beror väl också på att jag inte haft så bra med tid med att fixa mat alla gånger och att jag tappade mina mungbönsgroddar i diskvattnet och liknande saker och därför inte kunde äta dem som planerat, men jag är hela tiden sugen på bl a sushi. Ska äta sushi någon dag snart (är inte så bra på att vara hardcore med grejer), men eftersom jag inte är desperat efter sushi än så får det kanske bli en annan dag. Ska till Ica Fokus senare idag och handla lite mer nyttigheter samt skicka en födelsedagspresent till pappa som jag gjort! Idag åt jag dock bovetegröt. Det var okej och ger mycket energi och mättnad.
Bovetegröt:
1 dl bovetekorn
3 torkade fikon
1 msk krossade linfrön
låt ligga i vatten under natten. Mixa till gröt på morgonen. Salta lite om du tycker att det behövs. Servera gärna med en skivad banan och mandelmjölk/sojamjölk t ex (det skippade jag och därför var det inte lika gott som jag vet att det kan vara).
fredag 3 februari 2012
Sjuka
Jag är sjuk (svullen hals, smärtor, yr, feberkänslor), N verkar lite dålig också men har 37.2 så inte någon feber direkt även om det är högre än han brukar ha (36.5). Pappa ligger på sjukhus igen. Jag är så orolig så jag går sönder, men han lät bra när jag pratade med honom. Det är mycket nu.
Bulgariens övergivna barn
För över ett år sedan såg jag en dokumentär om ett barnhem i Mogilino i Bulgarien där barn som det egentligen inte var något större fel på, mer än i vissa fall blindhet och dövhet, övergavs av sina föräldrar och låstes in på detta barnhem där de misshandlades, våldtogs, lämnades att svälta, fick gå med brutna ben obehandlat och dö av infektioner och inflammationer fastbundna i sina sängar. En flicka nästan i tonåren som är helt frisk lämnas för att hennes mor träffat en ny man och man får följa henne från pigg och frisk till ett kolli. De här barnen får aldrig lära sig prata ens en gång. Det värsta är att det inte är resurserna det är brist på. Människorna som har hand om dessa barn har pengar till det, de väljer bara att istället behandla barnen illa.
Jag har skrivit ett inlägg om detta förr där jag undrade hur det kan vara en sådan skam i Sverige att man vill adoptera ibland för att rädda barnen ur missförhållanden så att man istället lämnar dessa barn att dö än att få komma till familjer i t ex Sverige som vill hjälpa dem. Förstår att det inte är därför man ska "skaffa barn" för att man tycker synd om dem, men ibland kan man faktiskt slå två flugor i en smäll. INGEN ska behöva födas in i ett liv av tortyr.
Den som känner att den klarar det kan försöka se denna dokumentär här via youtube. Jag har tänkt och tänkt och vill så gärna att det ska gå att rädda dessa barn. Ingen ska behöva leva såhär. Vill bara åka och hämta dem. Och ja, många av barnen ser så hemska ut som resultat av missförhållandena.
Klicka för fortsättning i sidan av youtube-menyn om ni går vidare till youtube för att titta.Det gör man om man klickar på youtube-loggan i hörnet.
På denna sida har filmaren av dessa barnhemsdokumentärer startat en sida för hur man kan hjälpa barnen. Besök den gärna och se hur du kan hjälpa. Jag ska själv göra det.
http://www.tbact.org/home.htm
Jag har skrivit ett inlägg om detta förr där jag undrade hur det kan vara en sådan skam i Sverige att man vill adoptera ibland för att rädda barnen ur missförhållanden så att man istället lämnar dessa barn att dö än att få komma till familjer i t ex Sverige som vill hjälpa dem. Förstår att det inte är därför man ska "skaffa barn" för att man tycker synd om dem, men ibland kan man faktiskt slå två flugor i en smäll. INGEN ska behöva födas in i ett liv av tortyr.
Den som känner att den klarar det kan försöka se denna dokumentär här via youtube. Jag har tänkt och tänkt och vill så gärna att det ska gå att rädda dessa barn. Ingen ska behöva leva såhär. Vill bara åka och hämta dem. Och ja, många av barnen ser så hemska ut som resultat av missförhållandena.
Klicka för fortsättning i sidan av youtube-menyn om ni går vidare till youtube för att titta.Det gör man om man klickar på youtube-loggan i hörnet.
På denna sida har filmaren av dessa barnhemsdokumentärer startat en sida för hur man kan hjälpa barnen. Besök den gärna och se hur du kan hjälpa. Jag ska själv göra det.
http://www.tbact.org/home.htm
Tankar om ätstörningar och förr och nu
Det är egentligen ganska intressant att ingenting med utseendefixering är logiskt egentligen. Jag fattar det inte. Jag hade själv anorexi och bulimi i femton år, indirekt framkallat av att jag fick gallstensanfall efter nästan varje måltid och att det dröjde till februari förra året innan det blev fixat. jag gjorde det aldrig för att vara snygg och kände mig rent ut sagt kränkt när folk trodde att jag behandlade mig själv så illa för att se bra ut i andras ögon. Nej. Men däremot hade jag ett stort hat mot min kropp, smärtan och varje gång jag misslyckades med svälten eftersom det innebar smärtor jag faktiskt trodde att alla hade och klarade av. Hade också en del problem med att acceptera att min kropp skulle bli vuxen och en kvinnas. Stora problem eftersom det skrämde mig. Så en del psykiskt var det och jag var faktiskt väldigt sjuk. Vad var hönan och vad ägget? Det vet jag dock inte längre.
Helt vansinnigt egentligen. Men vad ska man tro när läkare efter läkare säger att man inbillar sig att man har ont? Varför kollade de aldrig under dessa år?
Jag är idag chockad över att inse att en del har anorexi och dylikt för att de vill se ut som fotomodeller.Jag trodde att tjejerna i min anorexigrupp var undantagsfall.
Det här var ca sju år sedan nu. Men jag förstår det fortfarande inte.
Utseendet är i grunden inte det minsta viktigt. Faktiskt. Ingen kommer att tacka dig för att du tar ihjäl dig själv för att vara snygg och smal. Jag kan inte tro att folks ätstörningsproblem ligger bara i utseendet och tankar kring det, jag kan inte det. För vem är det så viktigt att någon annan är vacker så att man vill se dem dö?
Har jag bara glömt? Är jag frisk då? Jag tror att jag nog var sjukare än vad jag minns, men jag minns att jag inte kände pressen från omgivningen alls. Tvärtom.
(angående bilden: mina tankar gick till Richey James Edwards när jag skrev det här)
Helt vansinnigt egentligen. Men vad ska man tro när läkare efter läkare säger att man inbillar sig att man har ont? Varför kollade de aldrig under dessa år?
Jag är idag chockad över att inse att en del har anorexi och dylikt för att de vill se ut som fotomodeller.Jag trodde att tjejerna i min anorexigrupp var undantagsfall.
Det här var ca sju år sedan nu. Men jag förstår det fortfarande inte.
Utseendet är i grunden inte det minsta viktigt. Faktiskt. Ingen kommer att tacka dig för att du tar ihjäl dig själv för att vara snygg och smal. Jag kan inte tro att folks ätstörningsproblem ligger bara i utseendet och tankar kring det, jag kan inte det. För vem är det så viktigt att någon annan är vacker så att man vill se dem dö?
Har jag bara glömt? Är jag frisk då? Jag tror att jag nog var sjukare än vad jag minns, men jag minns att jag inte kände pressen från omgivningen alls. Tvärtom.
(angående bilden: mina tankar gick till Richey James Edwards när jag skrev det här)
måndag 30 januari 2012
Hemma igen och favvoserier
Är hemma igen i Götet, men resan har varit lite omtumlande emellanåt. Har dock varit mysigt med Nikko som har fått träffa sin mormor och morfar och även sin mormorsmor och mormorsfar! Och sin morbror! Det var verkligen underbart. Att flyga med Nikko gick också bra, men emellanåt känns det otryggt att flyga med en tvåmånaders. Jag skulle inte rekommendera det om det inte är extremt viktigt som det var nu.
Hemma har jag träffat mina älskade hundar igen och såklart min man och hans dotter. Vi möblerade om så det skulle bli mysigare och åt middag! Raw food-grejen gick ju åt skogen uppe hos släkten, men fick låna mammas Ann Wigmore: Levande föda-bok och det är ju raw food-bibeln liksom.
Nikko har gjort massvis av framsteg. Går så fort med små barn! Magen är också bättre och han sover mycket bättre nu och söker kontakt hela tiden!
Sov ej inatt pga resan hem så ska nu bara lägga mig när Nikko vill sova och så ska jag se på senaste avsnitten av mina favoritserier Parks and Recreation och The Life and Times of Tim.
Hemma har jag träffat mina älskade hundar igen och såklart min man och hans dotter. Vi möblerade om så det skulle bli mysigare och åt middag! Raw food-grejen gick ju åt skogen uppe hos släkten, men fick låna mammas Ann Wigmore: Levande föda-bok och det är ju raw food-bibeln liksom.
Nikko har gjort massvis av framsteg. Går så fort med små barn! Magen är också bättre och han sover mycket bättre nu och söker kontakt hela tiden!
Sov ej inatt pga resan hem så ska nu bara lägga mig när Nikko vill sova och så ska jag se på senaste avsnitten av mina favoritserier Parks and Recreation och The Life and Times of Tim.
måndag 23 januari 2012
söndag 22 januari 2012
Åker bort
Jag och min son måste åka hem till mamma och pappa för pappa är sjuk. Min man har lovat ta hand om hundarna. Hoppas att det ska gå bra. Känns inte bra att lämna min man eller hundarna men måste åka upp akut. Blir väl borta ca en vecka. Flyger imorgon kväll.
lördag 21 januari 2012
Titta på hus!
Kolla vilken söt!!!! Idag ska vi kanske vara och titta på hus!
Edit 21.17: Det var världens finaste hus! Hoppas verkligen att vi kan få det. Vi är på andra plats i kön, men problemet är också att det är inflyttning 1 feb och vi har ju TVÅ lägenheter med uppsägningstid mm på. Får se hur det går. Hoppas!
fredag 20 januari 2012
Dagens sallad
Vitkålssallad
ca 300 gr vitkål
2 gröna äpplen
1 tsk kapris
1 dl blandade nötter
0,5 dl melonkärnor
10 gröna oliver
10 svarta oliver
4 stänger selleri
1 msk ljusa sesamfrön
1 gul paprika
krydda med lite citronsaft
Hackas och blandas ihop i en stor skål. Salta med lite tamarisås.
ca 300 gr vitkål
2 gröna äpplen
1 tsk kapris
1 dl blandade nötter
0,5 dl melonkärnor
10 gröna oliver
10 svarta oliver
4 stänger selleri
1 msk ljusa sesamfrön
1 gul paprika
krydda med lite citronsaft
Hackas och blandas ihop i en stor skål. Salta med lite tamarisås.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)