Blir så ledsen. Har haft den bästa veckan i mitt liv tillsammans med min make och son och idag skulle jag och N träffa en viss ingift släkting och allt bara blev hemskt. En person som inte ens velat klämma ur sig ett grattis eller lycka till under hela graviditeten, har nu mage att komma med åsikter om hur jag ska vårda mitt barn. Särskilt när påpekandet var något så urbota dumt som att jag höll honom i famnen för mycket och "irriterar honom". För helvete, han låg och sov i min famn när jag satt i soffan och hade bara varit där i en kvart så det var ju inte som att jag hållit i honom i hundra timmar i sträck. Och hjälper ju inte att bara säga ifrån. Till slut bad jag henne åt helvete (inte så moget, nej, men blir så trött på allt tjafs) och tog barnet och gick hem gråtandes (jag grät, inte barnet).
Hon fattar tydligen inte att hon inte har några som helst rättigheter till mitt barn.
Orkar inte med den typen av människor mer. Man ska tydligen inte gå emot sitt omdöme och tvinga sig själv att umgås med folk som gör en ledsen. Kunde knappt sova i natt för att jag var så nervös för att träffa dem och på morgonen var jag ändå på bra humör och inte nervös och så blir det ändå skit. Orkar inte försöka längre. Är ganska van vid att folk kör över mig men när det gäller mitt barn så ska hon bara hålla käften.
Skulle väl vara en sak om jag matade barnet med klister eller något men att jag inte ska hålla i mitt eget barn när jag bedömer att han behöver närhet och hon inte slutar tjata när man sagt att man inte håller med, det är helt jävla vansinnigt. Jag är ju ingen attachment parenting-person till fullo som bara sitter med barnet i famnen liksom.
Börjar nu inse varför folk tycker att det är jobbigt att vara förälder. Har inte ett jävla dugg med barnet att göra utan med att folk hackar på en hela tiden. Känner mig tillräckligt värdelös som mamma som det är för att jag inte kan amma naturligt utan måste pumpa ut mjölken med en maskin och sedan ge den till honom och knappt det funkar längre.
Varför kan inte bara folk låta mig älska min son? Varför måste det begränsas innan han ens är två veckor gammal?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar