Igen det jag inte förstår i Sverige

Skrev detta för några dagar sedan men postar det först nu. Brukar försöka att låta bli att tänka på sådant här, men eftersom det händer att jag blir kallad för lögnare när jag beskriver just sådant som debatten nu gäller så postar jag det ändå. Jag tycker det är viktigt att sluta blunda för verkligheten när det gäller rätten att få leva.

Som jag tagit upp förut, så skräms jag oerhört av hur svensk lag kan tillåta aborter så sena så att foster som själv kan andas får självdö. Nu har pressen börjat ta upp detta efter att en sjuksköterska anmält detta till Socialstyrelsen (läs nedan från Dagens Medicin, finns väldigt mycket artiklar om detta ute nu, bara Aftonbladet som inte vågar ta upp det och istället fortsätter vinkla sanningen). Jag är väldigt tacksam över att folk faktiskt börjar ta upp det. Jag har själv blivit anklagad för att fara med osanning när jag sagt att jag tycker att det är väldigt hemskt att det är såhär i ett i-land som Sverige där etik och moral väldigt ofta ska diskuteras.

Synd att detta skulle tas upp efter debatten om samvetsfrihet, där man röstat för/mot om personer inom vården ska få gå efter FNs regler för mänskliga rättigheter och säga nej om de tycker att en abort blir för obehaglig. Sverige har som enda land haft nej som majoritet (märkligt nog bara SD som tycker att man pga bl a religion ska få säga nej till att göra ingrepp som skapar etiska dilemman för vårdpersonalen). Att som vårdpersonal få säga nej till att göra något som anses vara en dödssynd borde vara lika mycket att bestämma över sin egen kropp som rätten att få göra en abort i Sverige. 95% av alla läkare skulle antagligen ändå aldrig säga nej så där behöver inte abortförespråkarna bli rädda.

Min åsikt: Blir det ett barn så handlar det om tre människor. Barnet i första hand och föräldrarna till barnet i andra. Visst är det orättvist att vara kvinna men så är det. Allt i världen handlar inte om kvinnors rätt. Barnens rätt till liv? Sköterskornas rätt att inte behöva abortera foster som de måste låta självdö för att de är nästintill livsdugliga? Pappornas rätt till att få se sina egna barn födas utan att mamman ska kunna leka Gud och ta ihjäl dem innan utan att männen ens behöver informeras eller erbjudas kuratorsamtal? En man som t o m följt med till barnmorskan och sett sitt barn via ultraljud behöver enligt lag inte informeras om att kvinnan valt att avbryta även hans barns liv.

Det finns andra frågor i världen än kvinnors rätt till sina egna kroppar. T ex barns, mäns och vårdpersonals.

Saxat ur Dagens Medicin

”Det känns fruktansvärt att låta fullt friska foster ligga och dö framför våra ögon”

2011-05-18I Sverige dödas inte fostret före aborter. Därför händer det att det fortfarande lever när det kommer ut. Det andas och rör på sig. Nu slår personal som mår dåligt av ­detta larm till Socialstyrelsen.

Till skillnad från i andra länder är det inte praxis i Sverige att, i samband med en sen abort, döda fostret innan graviditeten avbryts. Det innebär att fostret ibland fort­farande lever när det kommer ut.

– Det känns fruktansvärt att låta fullt friska foster ligga och dö framför våra ögon, men vi kan ingenting göra. Eller rättare sagt: vi får inte göra någonting. I så fall bryter vi mot lagen, säger en sjuksköterska som Dagens Medicin pratat med, men som vill vara anonym.

I Sverige har kvinnan rätt till fri abort till och med vecka 18. Om särskilda skäl finns kan Social­styrelsen tillåta abort till och med vecka 22.

I samband med aborten får kvinnan först ett piller som ska mjuka upp livmodertappen. Ett par dagar senare får hon en medicin som ska provocera fram livmodersammandragningar.

Men ingen av medicinerna dödar fostret.

– Olika foster är olika livsdugliga. I år har vi haft två aborter, en i vecka 18 och den andra i vecka 22, där fostren fortfarande levde när de kom ut. De andades och rörde på sig i upp till en timme efteråt, säger sjuksköterskan.

Hon säger att hon inte är emot den nuvarande abortlagstiftningen. Tvärtom.

– Men det känns oetiskt att låta ett liv självdö på det här viset. Det är inte rätt mot kvinnan och det är inte hennes ansvar heller, utan det är sjuk­vårdens hantering som är problemet.

I ren desperation har hon och hennes kollegor, både sjuksköterskor och barn­morskor, nu kontaktat Socialstyrelsen för att få råd.

– Alla tycker det är jätteobehagligt. Folk slutar på grund av det här. Ska det verkligen vara så här?

Pia Teleman, ordförande i Svensk förening för obstetrik och gyne­kologi, SFOG, bekräftar att Sverige inte har som rutin att döda fostret före aborten.

– I vissa länder dödas fostret med hjälp av en injektion av kalium­klorid i fostrets hjärta, men det tillämpas inte i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att detta handlar om mycket få fall, jämfört med det totala antalet aborter. Men själv­fallet förstår jag om det upp­fattas som obehagligt och visst är det ett etiskt problem om fostret fort­farande lever.

Text: Johan Nilsson

Jag vet att folk hatar mig för att jag inte är för fri abort men jag kan inte släppa tanken på alla människors lika värde. Jag kan inte förstå och stötta ett samhälle där man hierarkiskt ordnar människors värde. Alla människor bör ha rätt till sitt eget liv. Hur det kan vara en så provocerande åsikt är för mig en gåta. Jag tror verkligen inte heller att kvinnor behöver fara illa av att föda barn de inte vill ha, inte om samhället anpassades efter att det är rätt att låta barnen leva. I vårt jämställda samhälle vore det naturligtvis en katastrof för många om det hände utan tryggare skyddsnät. Sverige är idag inte uppbyggt, varken socialt eller ekonomiskt, för familjebildning. Det är jag väl medveten om.