Bebisfunderingar

Är detta bebisen?

Är lite av ett nervvrak fortfarande även om allt känns bättre. Inskrivning på fredag och N ska ha barnvakt för första gången då det är bra om min make är med och övning inför BB-dagarna. Min mamma som ska vara barnvakt till N nu och min syster hjälper till (har ju hund också som behöver vaktas). Min syster ska vara och göra rotfyllning på BB-dagen. Skojade med henne att hon kan tänka på att jag är på BB då. fast vet inte, rotfyllning är inte så kul det heller. Man får ju inte en bebis av rotfyllning. Men en tand som inte gör ont och det är ju också bra!

Kan inte tänka klart. Inte kunnat sova. Är uppe i varv och tänker på massa konstigt. Ska lugna ner mig. Kollar på Netflix på tv-serien Drop Dead Diva och vet inte riktigt varför. En löjlig advokatserie om en modelltjej som dött och blivit återuppväckt till ett liv på jorden i en tjock advokats kropp och tvingas arbeta på samma advokatfirma som pojkvännen hon hade när hon var modell som inte vet att hon är hans ex i en annans kropp osv. Mycket larvigt och mycket "tjejigt". Men något roar väl mig eftersom jag sett en hel säsong. Får mig väl att inte tänka för mycket på att jag är rädd hela tiden och den är inte våldsam vilket gör att om det är på när N är med ett tag så gör det inget särskilt, mer än att jag får dåligt samvete för att han ser för mycket på tv.

Drop Dead Diva -medioker och fjollig, men fängslande, tv-serie

Idag är jag gravid vecka 38+0. Vecka 39 som det kallas då. Fem dagar kvar.

Nu ska jag sova för man vet aldrig när sonen tänkt vakna. Mamma har varit hos min syster då min make varit ledig idag och kunnat hjälpa mig mer med N (jag har så mycket förvärkar så jag knappt kan gå) och kommer tillbaka imorgon runt 14-16.

Och på fredag ska hon vara barnvakt till N då jag har inskrivning. Vi åker 6 och kommer säkert hem tidigast 18. Vi ska titta på en dubbelvagn också och en leksak till N. Det går säkert bra. Han somnade i hennes famn i förrgår när jag lagade mat och det är ju ett tecken på att han är trygg med henne. Min mamma gillar också att leka med barn osv. Mest det jag oroar mig för när jag inte är med honom, att den som är med honom inte vill leka och prata med honom, utan bara gör saker och liksom ignorerar honom typ pratar i telefon, kollar på tv utan att bry sig om honom, kollar datorn osv. Hatar sådant. Vissa gör alltid så med sina barn. Liksom alltid. Leker och pratar nästan aldrig med dem, bara är i närheten. Gör inget med dem.

Blir dock alldeles för mycket filmtittande för oss nu fast jag tycker att det är fel för småbarn att se på tv... Kan man inte resa sig så blir det lite så. Inget jag är stolt över. Men inte mer än för andra, men tycker det är dåligt ändå. Men nu ska jag sluta döma mig själv och andra...

Att vara förälder = konstant dåligt samvete :)