Det är lustigt (på ett väldigt tråkigt sätt) att jag aldrig någonsin blivit så illa omtyckt av folk jag räknat som nära vänner, som efter att jag "kom ut" med att jag är kristen och att jag konverterar till katolicismen ska vi inte ens tala om. Är så väldigt trött på att läsa massa antaganden av ateister, som har hat som enda drivkraft (nej S, menar inte dig i första hand faktiskt, dina hatiska uttalanden brukar inte kännas precis lika riktade till mig, utan en annan närmre vän). Jag är just nu sjuk, trött, sårbar och orkar inte läsa om hur ond jag är av folk som inte ens bekymrat sig om att läsa på vad den katolska läran handlar om.
Är så förbannat trött på att man som katolik förväntas bära någon slags gemensam skuld för de som t ex begått sexbrott inom katolska kyrkan. De som ens skummat igenom en sammanfattande hemsida över den katolska tron vet att alla typ av sexuella övergrepp, t o m sex utanför äktenskapet trots medgivande, är en stor synd. Men visst, i det kan man säkert tolka in att det är helt ok att våldta osv? Har aldrig förstått att folk jag genuint tycker om är så fördomsfulla. Ert hat mot mig får mig att må så himla dåligt, särskilt när jag själv blivit utsatt. Jag kan inte med att bli hatad av folk jag trodde var mina vänner längre.
Min tro är ett ljus för mig i mitt liv och har alltid varit då mitt liv varit hemskt och mörkt. Alltid när det gått riktigt fel för mig i livet är de gånger jag tvivlat och övergivit den. Förstår inte hur ni, som kallat er mina vänner, så gärna vill att jag ska gå tillbaka till ett liv i lidande.
Ni är välkomna att tycka vad ni vill och jag tycker bara att det är synd att ni inte förstår hur fel ni har eftersom det måste vara tungt att leva med så mycket hat i sin själ. Hade ni vetat att det inte är kristet beteende att begå stora synder, så hade det hela varit löst, kan man tycka. Men det är som att tala till en vägg. Folk som kan läsa text, historia, ta till sig smaskigt skvaller utan någon som helst källkritik. Ta bara SVTs text om påvens avgång häromdagen, mer felaktigheter på så lite text är svårt att hitta.
Men jag behöver inte stå ut med att läsa hur mycket ni ser ner på folk som är kristna varje dag och hur äckliga och korkade vi är. Och det är bara synd att ni inte har ett hum om vad den katolska läran handlar om egentligen. Med tanke på era uttalanden så har jag väldigt svårt att tro att ni ens sökt info i nätversionen av Katolska kyrkans katekes.
Det är märkligt att av allt jag gjort i hela mitt liv och tro mig, jag har gjort mycket dåligt förr (det vet ni tyvärr som känt mig länge), så finns det ingenting som fått er att hata mig så mycket som när jag bara försöker vara en god människa istället för en dålig och jag har extremt svårt att hantera detta. Denna ovilja att se sina medmänniskor vara lyckliga.
Det är väldigt smärtsamt. Jag älskar er, oavsett om ni bryr er om det eller inte. Jag orkar bara inte med allt detta hat. Jag vill bara vara lycklig och önskar er detsamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar