Har feber, halsen och lungorna är totalt svullna/igentäppta, har förvärkar, konstant ilande foglossning och får hela tiden ångestattacker. Har kräkts också. Mår så jävla dåligt. Är så förbannat livrädd och folk förstår inte. De fattar ingenting. Skulle jag börja berätta om alla bakomliggande orsaker till min rädsla om min fobi så skulle det ta åratal. Och ja, jag har försökt! Ingen fattar något och sjukvården kan ta bort sina meningslösa aurorasamtal och lägga skattepengarna på något annat.
Lyckades lösa ett jobbproblem iaf (mitt andra jobb, inte webbutiken), vilket gjorde mig lite glad.
Önskar att jag bara kunde slippa det här och kunna få vara glad över att bli mamma. Men jag är så rädd så jag bara är tom. När man mår såhär innan så undrar jag om det finns någon chans överhuvudtaget att slippa förlossningsdepression. Och det är inte förlossningen i sig jag är livrädd för kan påpekas.
Jag är inte redo för den här rädslan. Jag vill bara vara lycklig nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar