Jag börjar tycka att det är väldigt "stört", förlåt uttrycket (menar det inte i endast negativ bemärkelse eftersom många ofta är snälla men hittade inget bättre ord) hur en del människor lägger ut bilder och skriver små "uppsatser" om avlidna privatpersoner (gärna med för- och efternamn dessutom) på sina bloggar osv öppet på nätet som att de vore vänner och så visar det sig att de bara träffat dem en gång på en fest MAX liksom. Ibland har de inte ens pratat med dem, inte ens mailat, utan tycker att de känner dem för att de kollat deras bilder på Bilddagboken eller något. Så skriver de hur de sörjer, hur fin personen var osv. Förlåt, men förstår ni inte att det är konstigt? Plötsligt har de en massa åsikter om personer de inte ens känt, personer som inte ens är i livet för att säga något om det om någon skulle undra. Hur tror ni att det är för anhöriga med en massa främlingar som skriver om deras barn och vänner och lägger upp bilder och diskuterar?
Förr brukade man använda uttrycket "Låt de döda vila i frid" och det är inte så främmande kanske om ni gräver i minnet?
Man undrar hur dessa människor kommer att reagera när någon de känner på riktigt avlider, som t ex en granne, en kusin, en släkting eller någon annan som är dem riktigt nära. Ni kommer att drabbas av död omkring er förr eller senare tyvärr, det är inget man behöver jaga.
Jag menar inte att man inte ska bli berörd. Det är en annan sak. Klart att man blir berörd av dramatiska dödsfall och det är jättesorgligt för anhöriga mm, men det finns gränser för hur man bör uttrycka sig för att det ska vara passande.
T ex kan grundläggande vett- och etikettregler runt privatpersoners död vara:
- Inte lägga ut bilder på de avlidna utan anhörigas tillstånd.
- Inte skriva ut fullständiga namn
- Inte skriva om alltför personliga händelser som de inte kan försvara eller förklara längre
- Och verkligen inte skriva ut att personerna avlidit på sina bloggar och öppna Facebook mm om man inte är säker på att alla de närmsta anhöriga fått information om dödsfallet än. Det är inte kul att läsa om en släktings död via en blogg för första gången t ex.
Menar faktiskt inte att förringa att folk blivit berörda av människor som avlidit, men man måste försöka hejda sig med tanke på anhöriga även om man är ledsen. Tänk hur ledsna deras föräldrar, syskon mm måste vara om ni är ledsna som bara följt dem på Bilddagboken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar