Fick bort häftklamrarna från magen med en nyinförskaffad avbitartång. Blev strul med vc så fick göra såhär, men tvättade med Descutan så det är nog ingen fara med det. Hade varit värre att lämna kvar dem. Gah, de borde alltid limma vid operationer om man nu inte råkar kunna ta sig till rätt vc! Eller använda sådan sytråd som är lätt att få bort.
Jag har haft en helvetisk kväll med någon slags PMS från andra sidan och jag har varit så ledsen och dum mot min pojkvän och ledsen och ledsen och ledsen. Det är nog värsta PMS eller vad det är jag haft i hela mitt liv. Jag tänker hela tiden: Var glad, du har ju inte ont nu. Kanske är det omställningen, kanske är det infektionen, antagligen till stor del den där jävla fertilitetsutredningen.
Jag vill att det ska gå bra nu. Det måste gå bra.
Förlåt mig, älskling. Jag älskar dig så väldigt mycket. Jag förstår bara inte riktigt vad jag har för del i mitt eget liv eller något, eller i någon annans. Det känns som att det skulle göra detsamma om jag bara försvann. Jag mår inte bra helt enkelt eftersom det inte finns något som är "på riktigt", allt är bara OM hela tiden. Det är bara jag mot resten av världen typ, som man brukade säga när man var tonåring. Det kanske känns bättre redan imorgon.
Jag är bara så orolig.
Nu ska jag lägga mig och kolla på Parks and Recreation och The Office och bara försöka vila och tänka på något bra.
Jag älskar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar