Jag är en av de där kvinnorna som drabbas riktigt illa av PMS. När jag har PMS blir jag sjukt deprimerad, helt oberäknelig, lättstött, tror att alla hatar mig, misstolkar allt folk säger, har svårt att kontrollera impulser, överkänslig, gråter över allt. De två senaste dagarna har varit rent vidriga. Har nog aldrig förr drabbats så illa av PMS. Ganska synd om min sambo också, men han fick ur sig en del dumheter idag, så han är inte helt oskyldig.
Konversation idag t ex. Situation: Vi skulle ha sex, jag var inte riktigt kåt och behövde någon minuts förspel för en gångs skull liksom:
Jag: Jag är inte riktigt kåt än.
Han: Okej, väck mig när du är det.
Alltså what? Hade jag inte haft PMS och gråtit nyss så hade jag börjat garva men nu blev jag bara jävligt sur. Lite tafsande på brösten är väl inte så mycket begärt.
Okej, han tyckte att jag hade missuppfattat honom så han började nynna på introt till De tre vännerna och Jerry och jag började skratta och så kunde vi ha sex och det inkluderade tafs.
(Har just sagt till honom att jag inte skriver elaka saker om honom i bloggen och detta var ju lite elakt, men det var lite kul ändå så det struntar jag i.)
Nu tror jag att jag måste gå kvälls/nattpromenad med hunden!
Ska tillägga att jag BAD om lite förspel/tafs så det var inte tankeläsargrejen som gick fel här:). Nja, han var nog trött ikväll och faktiskt lite less på mig eftersom jag grinat som en gammal ko hela dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar