Om någon anhörig tar illa vid sig av min text på något sätt, så meddela mig.
För längesedan (ca 10 år sedan) brukade jag skriva på ett gammalt skrivforum som hette elakpistol. Jag blev efter det bekant med den, enligt mig, duktigaste skribenterna där, Loo Lönnroth. Vi var nätbekanta från och till efter det via msn, helgon och liknande forum. Jag såg alltid upp till henne på ett sådant fånigt sätt som jag själv blir förvånad över när någon annan sett så på mig under mitt liv. Vågade knappt kontakta henne ibland för att hon var bättre än jag, tyckte jag, och så hade hon fått barn också. Och jag skämdes över att jag tänkte så, att hon var bättre. Jag var ju faktiskt till och med äldre:).
För ca ett halvår sedan hittade jag hennes blogg igen för att upptäcka att hon fått cancer och det var så sorgligt, hon har redan haft ett så jobbigt liv. Ville kontakta henne men tänkte på något sätt att jag störde mitt i hennes sjukdom. Tänkte samtidigt att mina egna problem, som ändå var rätt allvarliga, var riktigt futtiga om man jämför med hennes. Visste inte vad jag skulle skriva till henne. Tror att jag skrev någon rad i kommentatorsfältet för längesedan.
Senaste uppdateringarna har kommit med informationen om att hon är döende och när jag läste det grät jag och grät och grät. En mamma med ett så litet barn, har slagits för ett värdigt liv så oerhört länge och när det äntligen börjar bli bättre så drabbas hon av denna sjukdom. Det vrider om i hela mig att läsa om hennes ångest för att lämna sitt barn ensam, hennes oro.
Jag har senaste tiden känt att jag verkligen aldrig mer ska ta något förgivet, inte ens när jag har mina ADHD-ångestattacker eller mina mardrömmar om människor som skadat mig, inte en enda gång igen ska jag säga att jag önskar att jag vore död, såsom jag ibland brukat säga.
Jag ska vara tacksam för mitt liv. Inte ta det för givet och verkligen inte önska bort det när jag har det svårt.
Jag tänker på dig, Loo. Jag tänker på din son.
På denna blogg http://mrsgonzo.blogspot.com/ kan ni följa hennes historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar