Även jag var vaccintroende en gång i tiden – tills min son Magnus blev svårt skadad av vacciner. Födseln var normal och han utvecklades normalt. Vi har honom inspelad på videoband och filmerna visar att han var en social liten kille. Han kunde prata, men efter vaccinationen slutade han. Han slutade titta oss i ögonen och han skrek hela tiden. Något allvarligt hade hänt.
När han var två och ett halvt år började han avvika från barns normala utveckling. Han blev autistisk, inkontinent och berövades sin talförmåga. Som så många andra föräldrar såg jag hur ett friskt barn, som pratade och skrattade, vaccinerades bort.
Jag tycker sådant här är så svårt. Jag ville inte ge min son 2 års vaccinationen och stämningen hos BVC blev nästan aggressiv. Bara för att jag ville skjuta upp den. För att jag inte var säker. För att jag ville att vi skulle läsa på mer innan vi bara sprutar i våra söner gift.
Hur säger man ifrån om man inte automatiskt vill göra som alla andra? Om man bara vill försöka ta ställning själv i alla fall?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar