Är inte gravid den här gången heller. Hade ärligt talat inte väntat mig det. Känns farligt för min psykiska hälsa och för vårt förhållande att hoppas för mycket. Jag har inte fått mens än, får nog den på onsdag men testet var inte ens en tolkningsfråga, om man säger så. Testade för jag orkade inte inbilla mig saker i två dagar till. Den här gången var det på en del sätt t o m bra att jag inte är gravid eftersom det förenklar operationen nämnvärt, så får väl tänka så.
Men känns ändå som att någon knutit ett rep runt min strupe och drar åt hårt så jag får liksom ont i hela kroppen, får svårt och andas och blir alldeles kall. Och jag tycker ändå att jag tar det här med fertiliteten bra för det mesta. Så varför jag testar få dagar innan är för att det helt enkelt är värt kostnaden av ett graviditetstest att slippa känna ångest och skräck varje gång jag går på toaletten.
Då kan jag kontrollera det lite och förbereda mig inför "nej det gick inte den här gången heller".
Måste ringa fertilitetskliniken eftersom vi har mötet kanske för nära inpå operationen, men det kanske inte spelar så stor roll att jag är i lite dåligt skick. Men vill väldigt gärna prata med dem och starta den här undersökningen så fort som möjligt. Det kan ju ta år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar