Sista inlägget för i år blir tyvärr att jag sitter och gråter för att jag grälat med min pojkvän via telefon. Det handlade inte om att han inte kunde fira nyår med mig faktiskt utan helt andra saker. Jag känner mig så jävla ledsen. Känns som att det inte finns någon lösning på något. Jag är trött på att alltid få "Jag vet inte" som svar. Fått höra det alldeles för många gånger. Man kan väl inte ta "jag vet inte" som svar på allt.
Jag älskar honom väldigt mycket men jag håller fan på att gå under av ångest pga honom.
De har smällt raketer ute i 8 h nu och hundarna är alldeles slut och det är jag också.
Förra året blev den bästa nyårsaftonen på oerhört länge början på ett väldigt jobbigt år.
Kanske är denna, en av mina sämsta nyårsaftnar någonsin, inledningen till det bästa året på länge? Man kan alltid hoppas.
Men jag tror inte riktigt på sådant. Det blir nog vad man gör det till. Antar jag. Precis som med allt annat.
Har gråtit ut en liter liksom. Jag kanske kämpar i onödan. Trött på att kämpa i motvind hela tiden.
Jag önskar er ett år fyllt av kärlek och lycka allihop. Hoppas att allt ordnar sig för er alla.
Ska ta ut hundarna nu innan de värsta raketsmällarna sätter igång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar