Min migrän känns som att den börjar bli kronisk. Är väl uppe i tre veckor snart och äter så mycket tabletter mot det igen. Gör mig ledsen. Trodde att det inte skulle komma tillbaka såhär igen. Kan ha med livsstress att göra.
Träffade lite folk hos en underbar vän som fyllde år igår och det var jättekul att vara hos min vän och ge henne presenter och träffa några gemensamma vänner som var där med sin fina bebis, men med några andra som var där så kändes det som att det blev fel och jag blev väldigt ledsen.
Jag vet inte ibland hur jag ska bete mig. Det känns som att folk blir förvirrade när jag inte passar in i deras mall av hur en konservativ, brudig hemmafru ska vara. Hur folk inte tror att jag vet ett dugg om alternativa sexualiteter, läggningar, psykiska sjukdomar eller problem. Bara för att jag inte alltid orkar prata om det, för det är inte jag.
Känner mig utanför. Tur att värdinnan var där. Älskade H. Och min man var ju med en stund också. Annars hade jag nog inte ens kommit dit, med min migrän.
Är meningen att jag ska till kuratorn kl 13. Vill verkligen inte det. Det ger inte mig ett skit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar